Last of Viêt nam
Vi kom till Ho Chi Minh. Mopederna höll in i mål (förutom det vi fixat på vägen). Lade ut mopederna till försäljning i diverse backpackergrupper. Ville helst sälja de ihop, men intresset var givetvis svalt för den sämre av de två mopederna. Åkte förbi diverse handlare och fick olika bud. Fem miljoner dong hos första handlaren, 8miljoner dong hos andra som ändrades till 300USD, 6miljoner dong hos tredje handlaren osv.. dagen efter bestämde vi oss för att ta budet på 8miljoner dong. Då var budet tydligen 6miljoner. Gumman höjde till 6,5 miljoner när vi var påväg där ifrån. Smått frustrerade kollade vi vidare. Tillbaks till henne igen efter ett tag och sa att vi går med på 6,5 miljoner dong. Då verkade hon skapligt surig och sänkte till 5miljoner dong. Vi drog igen...
Inte för att pengarna spelar nån roll, skulle vi ge bort mopederna hade det ändå varit värt att köpt dem, men det blir lite som en sport att göra en hygglig affär.
Hittade en snubbe på gatan, åkte ett kvarter, där det satt fler gubbar å drack bira. Sålde den dåliga mopeden för 2,5miljoner dong och 2 kalla öl. Yes! En iskall bira i solen satt som en fläskläpp! Nöjda for vi tillbaka till hotellet och ändrade annonsen till en moped till salu, i bra skick. Under kvällen sålde vi den bra mopeden till en tysk kock. Den mopeden fick vi 20kr mer för än vi köpte den för av en handlare, och det enda vi spenderat på den var oljebyten samt lagning av en punktering😎
Här bor vi på ett fint hotell med pool på taket, 11e våningen. Har hängt vid poolen, gått på marknad, besökt backpackergatan på kvällarna och såklart ägnat en hel del tid åt mopeddealing :)
Enorm skillnad på backpackergatan mot när jag var här för 9år sedan. Nu är det i stil med Bangla road i Phuket, eller Khaosan road i Bangkok. Trångt som Sören, bord och stolar ut i vägen. Folk går på varann som packade sillar som mosas ihop extra av att de ska klämma in taxibilar och mopeder av någon oförståelig anledning i folkvimlet. Detta akompanjerat av barer, restauranger klubbar och "kareokefrilansare" som alla försöker överösta varann. Stämningsfullt.
Nu ska jag gå och hämta kostymen jag beställde hos en skräddare när vi kom. I natt far vi vidare till Abu Dhabi.
Stay classy//
Da Lat - Vung Tau
Kör med lite tvåtaktsolja i bensinen och hittils har moppen hållt. Senaste dagarna har vi inte gjort så mycket. Ätit gott, bott på hotell med pool, besökt stranden, bränt oss lite lagom och tröskat vidare söderut på mopederna. Var lite kul i Da Lat. Tredje gången vi körde på samma gata insåg vi att den är enkelriktad, och att vi körde mot färdriktningen. Ingen tutar på en för en sån bagatell..
-En tutning i Sverige: "#!€*# IDIOT!! Du kör ju sämre än min blinda döda mormor!! Sablarns svinpäls!! Hoppas du får nageltrång, gängpaj och böldpest!"
-En upprepad tutning i Vietnam (gärna med 200db kompressorhorn modell oljetanker) : "Hej Hej, här kommer jag, bara så du vet. Med denna delikata signal undviker jag att vi kolliderar. Puss puss ❤"
Här tutas det hej vilt, men inga sura miner. Sjukt smidigt vid vänstersväng. Kommer det massa bilar, mopeder och kor på gatan man ska ut på kör man helt enkelt på vänster sida mot trafiken tills man hittar en lucka att köra över på höger sida igen. Så i grunden är det högertrafik, men det är lite valfritt :)
Idag blev det runt 18mil. Åkte från Mui ne, där vi lyckades undvika den ökända polisen som enligt sägnen ska ha helt sjukt me stålar för att släppa en vidare (runt 400Sek per person).
Bitvis fint endes kusten, bitvis rätt tråkig landsväg. Värme har vi i alla fall. Sol och drygt 30grader.
Imorrn blir det vidare till vårt sista stopp, Ho Chi Minh.
Hej
Mopedo problemo - såklart när det är Têt
Vi har tagit oss till Da Lat. Haft lite småproblem med den ena mopeden som har vart rätt enkla och billiga att lösa. Bytt rem igen. Skivorna i variatorn var dåliga så de slet på remmen. Blev orolig när mecken for iväg och kom tillbaka med nya originaldeginaldelar, änkte att nu blir det dyrt. Men det kostade under 400 SEK, så det var bra.. Tills nu..
Nu är nog den ena mopeden påväg att skära ihop.. går knappt på tomgång, hostar sig iväg från stillastående. Jag misstänker att kolvringen och ev. även cylindern är slut. Har vart runt till ca 20mekaniker, men ingen vill ta tag i det. Var på yamaha märkesverkstad. De sa: kom tillbaka efter Têt. Têt är det kinesiska/vietnamesiska nyåret aom de firar i hela 10dagar!
Var ute en sväng nu på morgonen och letade vidare, men nu har vi givit upp. Det är bara chansa att de håller och fara vidare..
Fick höra på facebook av någon att det kan va lättare att få hjält i nha trang, så blir en tur på 14mil i bergen imorrn om inte moppen rasar idag när vi tänker ta en tur till elephant falls (6mil tur och retur)
I övrigt har vi besökt nån kärlekspark, åkt på fina vägar, vart på tivoli i en liten by, ätit god mat och fått sol.
Hej!
Danang / Hoi An
Senaste dagarna har vi inte gjort mycket spektakulärt. Bodde några nätter i DaNang. Besökte golden bridge. En gångbro uppe i begen i ett enormt påkostat komplex, dit man far med linbanor. Dock var det mulet och regn, så upplevelsen blev bara halvfantastisk. Nu har vi vart några dagar här i Hoi An. Har hoppast på sol, men det snålas med det. Nyss var vi på stranden, och jag tror jag lyckades få lite färg trots molnen. Ett par punkteringar till har jag hunnit med i alla fall. När en hojmeck nu böt slang insåg vi att jag fått en 17" slang till mitt 16"hjul gången innan. Nu är det rätt, så det borde hålla :)
Imorrn drar vi vidare söder ut, in åt landet.
Hejjpa
Hue-Da Nang - Hi Van Pass
När vi gick ut på kvällen i Hue blev jag glad. Där fanns neonskyltar musik, barer och restauranger. Menyer på engelska och riktigt god mat. Något vi inte sett mycket av på resan. Prislappen hamnar ju därefter, men fortfarande riktigt billigt. Nu kommer vi inte ihåg några siffror, men mat och öl på dyra ställen kostar mindre än bara ölen hade kostat hemma. En öl ute kostar mellan 10 och 30.000dong, vilket motsvarar 4-12kr :)
Vi gick hem rätt tidigt eftersom Blombergskan var trött och jag hade dragit på mig nån form av monsun-snuva. Snoken rann som ett vattenfall. Dagen efter mötte vi upp våra vänner vi träffat någon dag tidigare. De skulle bara "köra runt i hue" sa de. Blombergskan var ytterst skeptisk, eftersom mitt sjukdomstillstånd kanske inte tillät långa moppeturer. Jag var entusiastisk och propsade på att åka med. Istället för att bara irra runt, så hade en av Kanadensarna tydligen en plan. Vi åka till en vägs ende. Där fanns någon form av entre och en skylt med "Closed! No entry!" Vi går över det knähöga staketet och fortsätter inåt. En man i polisuniform kommer på en moppe och viftar åt oss att vända. Vi fortsätter förbi honom. Han vänder, kör förbi oss igen och stannar. Denna gång heter det "ticket, 20.000dong each". Omoraliska som vi är betalar vi gladeligen 8-kronorsmutan och fortsätter. Glatt förklarar mannen att vi ska gå vänster när vi kommer upp för backen. Jag inser att vi befinner oss i en stängd, övergiven nöjespark. Bra coolt. En jättebyggnad, typ 4våningar hög, i form av en drake är fylld av grafitti. Alla glasrutor till det som tidigare tyckts vara akvarier är krossade. Vi går vidare och tittar på vattenrutchkanor som förfaller. Våra vänner har valt kläder smartare än oss. De kör shorts å linne. Vi har jeans och jacka. Hett! Kul upplevelse trots monsunsnuvan.
På eftermiddagen reser vi vidare mot Da Nang. Genom Hi Van Pass. Bra fin väg. Vi åker i solnedgången. Jag har bra med tur för strax efter vi passerat högsta punkten slutar min moped att driva. Remmen av inser jag. Frihjular en mil nerför, och väl nere hittar vi snabbt en hojmeck. Trots att han är en jävel på att jobba tar det ett par timmar, eftersom han får skicka iväg nån snubbe för att införskaffa delar.
Kvällen blir lugn. Kollar på andra halvlek av vietnam-japan som spelar forboll på en projektorduk bland mängder av vietnammare. Min snuva föreslår hemgång tidigt, och vi följer rådet.
Nu har vi precis käkat lite. Dags att gå å kolla stranden som ligger nån minuts promenad härifrån.
Hejj
Norra till centrala Vietnam
Senast jag skrev nå befann vi oss i Halong, norra Vietnam.
Dagen efter körde vi så långt vi pallade. Tog oss ända till Vinh, 38mil! Resan gick på landsvägen. Bebyggt över allt och många industrier. Vi kom fram till vinh strax efter att det blivit mörkt och checkade in på ett hotell med onödigt hård säng. Fukt fukt överallt och ingen värme. Gick å käkade lokalt och satt som vanligt på gatan på plaststolar man kan tro vara avsedda för barn. Fick fried rice, men misslyckades med att få kyckling i. Svårt när ingen kan ett ord engelska.
Dagen efter fortsatte resan söder ut. Industrier böts ut mot risfält. Ut på landet mot phong nha. Halvvägs blev landkapet bergigt. Ibland regn, fortfarande kallt. Vi lyckades även med att få soppatorsk. Andra gubben som körde förbi stannade och slangade över lite sås från sin moped. Skrev nåt i asfalten. 20K... jag trodde så klart att han ville ha 20.000dong för soppan, som det hade kostat på en mack, men han vägrade ta emot pengar. Han menade 20km till macken. Visade en bild på sig själv i militäruniform. Vi tackade så gott vi kunde å for vidare genom det fantastiska landskapet. Glada barn som vinkade, kor på vägen, grisar, getter. Trevligt.
Vi stannade en dag i Phong Nha. Fantastisk utsikt från det nybyggda hotellet. Tog en tur till ett par grottor. Den ena torr och den andra med båt. Helt sjukt va stort där inne. Katedralkänsla. Tyvärr visste vi inte att man kunde boka lägre turer, så med facit i hand hade det vart coolt att fortsätta med hjälm och pannlampa där den belysta grottan slutade. Paradise cave (den torra) är totalt 7km lång. Man kan ta nån tur där man övernattar i grottan. Hade vart häftigt.
Istället för att grotta ner oss bestämde vi oss för att fortsätta söder ut. Resan gick på ho chi minh road i bergen. Helt tomt på trafik. De enda människor man såg endes vägen var gubbar med trimmer som trimmade vägkanten. Många mil vägkant, många gubbar, så fint är det.. när man ser. Vägen går upp och ner. Upp så högt så man åker in i molnen. Dedär molnen som ser så vita, mjuka och härliga ut ni vet, är inte alls härliga. Blött och typ 10m sikt. Kallt. Fram åt eftermiddagen körde vi ner för ett berg och fick uppleva en riktig hallelulja moment. Soool!!! För förta gången på resan fick vi en gnutta sol. Åkte på gränsen till Laos. Stannade för natten i Khe Sanh. Jag frös så jag skakade. Första hotellet vi såg såg så schabbigt ut att vi körde förbi. På hotellet efter blev vi visade ett fruktansvärt rum. Jag frågade om det fanns varmvatten. Fick ett ja, så de blev deal! Vid ankomsten noterade jag en pizzaskylt några meter från hotellentren. De hade ju vart gott, men ville ändå kolla alternativen. Vevade igång tripadvisor och insåg att det var enda stället i byn som fanns med. Det blev pizza. Vi träffade ett gäng andra backpackers var av en svensk, som vi tillbringade kvällen med.
Imorse var allt fortfarande fuktigt. Inget hotellrum vi haft hittils har haft värme, så inget torkar ordentligt. På med fuktiga kläder och slöt upp med våra nyfunna vänner. De skulle göra lite service på sina hojar innan det bar iväg. En tjej ville åka samma väg vi ville, dvs ut mot kusten. Hon frågade om vi kör fort, och jag råkade säga, nää, inte så fort. Tabbe. Hon körde som en snigel. Förståeligt iofs. eftersom hon har en skapligt ramsne honda win (eller en kopia) med bakdämpare som är helt slut. Vi sniglade som fram i runt 50blås på en riktigt fin väg. Hon ville åka kortaste vägen till hue, så vi lyckades åka skilda vägar i en korsning där vi ville ta en omväg för att åka endes kusten. Stannade och slängde på ett nytt bakdäck på mon mofräs hos en däckgubbe i förebyggande syfte. De gillar nog oss vitingar här, för när jag fått mitt däck bytt insåg jag att vietnamesen som stod där när vi kom också väntade på att få något gjort, fast vi fick förtur :) . Körde förbi en rökpelare. Vände för att kolla. En bil stod å brann på vägen. När bilen nästan brunnit ut kom brandkåren. Fumlade lite med slangarna men lyckades släcka. Alla brandmän hade olika skor. Smartast var nog han som körde badtofflor, så slapp han få blöta skor i skummet :)
Färden gick vidare på småvägar. Stannade för lunch. Där på ett spett hängde en grillad gris. Trodde vi skulle få nån meny, men nej. Det dukades fram sallad, ris, nötter och dip. Grisen var nästan rå. Tog bån tugga och frågade sedan om de kunde fräsa på de sega grisbitarna lite. Eftersom vi inte talar samma språk fick vi tillbaka grisbitarna snabbkokta. Inte god. Åt lite i alla fall å for till Hue. Nu framme i ett hotellrum som faktiskt känns torrt. Våra vänner från imorse bor en bit bort här, så vi ska dit å ta nån bärtz.
Imorrn ska de va bra väder, så då blir det det legandariska Hai Van Pass :)
Tuta å kör! Den som sig i trafiken ger får trafiken tåla, som man brukar säga :)
Dag 4 - moped å natur
Idag tänkte vi ta en tur ut i naturen med mopederna. Vi for till en ö här utanför med moppefärja och kollade in halong bay. Vi hade tänkt oss åka tvärs över ön, med en annan färja å tillbaka under dagen. Eventuellt hinna med att kolla in någon grotta och åka den gigantiska linbanan de har här. Det hann vi inte på långa vägar. När vi kört en liten bit på ön fick jag en spik i däcket. En mek i närheten fixade det. Böt slang, justerade förgasaren och 2 koppar kaffe för 170000vietnamesiska = ca 70kr. For vidare genom fin natur och bra vägar. Blombergskan krockade nästan med en get. Vidare med nästa färja. Kom till en motorväg vi inte fick åka så blev en omväg och en färja till. Stannade hos nästa mek och justerade förgasaren igen, och böt stift. Tillbaka i halong runt 19 ikväll. Som tur var fanns det gatubelysning sista biten som vi körde i mörker
Jag har varit på ganska många platser i mina dagar, men det här saknar motstycke i investeringar. HEEELT SJUKT vad de byggs här!! Höga hotell, hela områden där det troligen blir exklusiva semesterbostäder och fina butiker. Det är som hela stadsdelar som växer fram, och i nuläget ser allt ut att vara nytt, men ännu tomt. Man brukar ju bygga i etapper, men här känns det som att de kör allt på en gång. Infartsleden tillexempel övergår från en fil åt varje håll till 5 filer åt varje håll när man kommer in i halong. Mäktigt. Får se om de blir ett nytt monaco som jag läste på en skylt, eller om ett gäng investerare får magknip :)
Idag har det inte varit lika kallt, och det var nära vid ett tillfälle att solen kikade fram.
Imorrn ska vi köra så långt vi orkar för att komma ner till värmen nån gång.
Full fräs!
Dag 3 i köldens rike
Imorse hämtade vi mopederna och sparkde igång premiärturen. Folk här kör helt sjukt bra! Håller inte på å fjantar med regler filer enkelriktat eller så. Ser man en tom kvadratmeter farbar väg kan man ju köra där. Alla kör överallt. Med färdriktningen, mot färdriktningen, tvärs osv. Tur att mopederna är utrustade med blinkers. De används nämligen när man möter någon som kör mot färdriktningen.
Idag gick turen till Ha Long. Ett plejs vid havet. Vi körde omväxlande stora och små vägar. Mopedern höll. Efter denna 15mils provkörning har jag dock hittat e del småfix på mopeden jag har, så det kanske man skulle ta å fixa framöver.
Nu till dagens starkaste intyck: Faaan va kallt de e! Vi v beredda på att det inte skulle va nån tropisk värme här i norr, men haaalå! Just nu är det midnatt. Termometern utomhus visar 14grader. Tror de va runt 17 idag på dan. Kändes lite overkill att ta med dunjacka, men den kommer till användning. Hemma i Schweden är man van vid att det i alla fall är varmt inomhus. Inte här. De har inte värme någon stans. Hotellrummet jag ligger i nu tillexempel har inge värme. Ingen resturang eller café har värme. Vietnammarna måste va ena hårda jävlar. Tänker säkert "e bra kallt ett par månader,bit ihop!" Inge regn idag i alla fall :)
Gonatt!
Dag 2
Idag har vi roat oss här i Hanoi. Vi började med att ta en frukost. Hittade ett ställe endes gatan med plastpallar som känns lagom höga för personer på 1,10m. 3 rätter fanns att välja på, och 3 olika dricka tror jag. Menyn hade bilder så jag pekade på det i mitten. På väggen satt en vietnamesisk lapp med 3 av något som jag antar var dryck, men utan bild, så jag förutsatte att en var grönt te som är populärt här, så det fick vi. Maten bestod av nån form av nudlar, friterad tofu, friterad kyckling, tunna skivor av något som kan varit kotlettrad samt sallad av några nässellilnande blad. Gott och lagom för 2 pers för ca. 15 svenska kronor.
Kollade på moppar hos en entusiastisk vietnamestjejj i 20års åldern. Hon vallade runt oss till sin bror, men det visade sig att mopparna vi var intresserade av var på stället där vi först träffats, så vi gick tillbaka.
Vidare till en annan gubbe vi skulle köpa moppar av. Han fixade en taxi som körde oss till hans brors moppeupplag. Provkörde moppar, frågade om han ville ha pröjs för taxin (det ville han inte), tackade och gick. Vi hade mer köpsug på ställe 1, så vi beslutade att ta en promenix tillbaka. Jag kom på att jag läst om Hanoi city train, så det ville vi se. Ett tåg som går på en gata runt en meter utanför folks dörrar påväg in till stationen. Kände mig som Sheldon Cooper... väntade å väntade. Frös. Tog en bira. Frös å väntade mer... på ett tåg vi inte ens skulle åka med. Tillslut kom det. Värt väntan. Jävlar va de körde mitt bland folk. Slog lock för öronen när man stod mellan tåget å husväggen. Coolt.
Vidare och gjorde affär på mopederna. Svårprutat, men fick dem för 240USD/st efter att ha provkört 4st på det stället. Hjälmarna som erbjöds var usla och luktade surströmming. Istället gick vi till ett ställe vi passerat tidigare å lyxade till det me flång nya krukor. Efter vi betalat typ 350kr för 2 hjälmar så kom det fram ett par små hologramklisterlappar som skulle på. Säljaren förklarade att lapparna är bevis på att hjälmarna inte är av återvunnen plast, fast de är av återvunnen plast :)
Nu har vi i alla fall 2 moppar å nya hjälmar. Imorrn drar vi till Ha Long. Ska va fint där sägs de. Såhär års lär de va askallt, som här, men fint.
Guuu va långt inlägg!!
Ska babbla mindre i nästa
Hade!
Nya äventyr
Hallå,
De senaste resorna har jag inte haft nå sug efter att dokumentera, men nu kanske jag är igång igen..
Just nu befinner jag mig i ett hotellrum som ser fint ut, men luktar fukt i Hanoi, Vietnam, tillsammans med Blombergskan.
Resan började igår morse. Flög vid 15rycket från arlanda. Lyckades sova en del på planet, så efter en mellanlandning i Dubai var vi framme vid 12.30 lokal tid. I sann backpackeranda gav vi oss fan på att åka buss till Hanoi city. Lättare sagt än gjort efter som alla utanför flygplatsen vill sälja på en taxiresor eller minibuss. Envisa som vi är lyckades vi tillslut ändå sätta oss på en buss som troligtvis skulle åt rätt håll. När vi enl. Google maps var i närheten klev vi av och tog en promenad. På vägen till "hotellet" gick vi igenom nånt som kändes som Hanois ullared. Trånga gränder med först köksutrustning, sen porslin. Därefter döda, torkade och levande fiskar, frukt, godis osv.. Första gången jag stått i trafikkö. Alltså med bil har man ju såklart stått i kö, men här va så trångt att man inte ens kunde kryssa sig fram till fots mellan bilar å mopeder. Coolt.
Åt lite, checkde in, hälsade på råttan som bor på balkongen, duschade å gick ut på stadstur. Hittade nån form av damm (alltså vatten) i stan. Gick promend runt, hittade en katedral, ett ställe att käka på, ett annat mysigt fik som förvånade oss. Kaffet här smakar inte skit :0 ! Nöjda gick vi vidare för att ta e drink på backpackergatan i närheten av där vi bor. Blev en bild med en minion, en drink på ställe 1, en bira på ställe 2. Vuxen å mogen som man blivit nöjde vi oss där å gick hem.
Just ja, mitt i allt detta var vi förbi en gubbe som säljer mopeder. Har kontaktat massa folk som jag först trott är backpackers som ska sälja sina mopeder på fejjan. Visar sig att alla som lägger ut annonser i "Vietnam backpacker köp å sälj" är vietnammare som har som buisness att handla med mopeder. Imorrn blir de nog ändå att handla varsin "moped" av gubben. Vi kommer satsa på yamaha novo 125cc för runt 200USD per styck. Dessa tänker vi ska ta oss ner till Ho chi mihn city på strax under 30dar.
Får se hur de går. Good najt folks
fillipino
I manilla träffade vi på några polare från Afrikaresan som planerat. Blev ett par utekvällar samt OS-hockeyn på podradio. Käkade på ett hamburgehak med måttot "The greasier the better". Vissa i sällskapet var mer impomerade av detta hak än andra, så vi var där 2 ggr. Ena gången åt jag en burgare med munkar istället för bröd. Andra gången en helfriterad baconlindad burgare..
När kolesterolschocken dämpat sig lite beslutade jag å Carrå oss för att fara vidare mot Boracay. Övriga i sällskapet hade andra planer. Bokade ett fjantigt billigt flyg till Boracay som blir vår sista destination på resan. Här varvar vi aktiviteter med strandhäng. Nu är det bara ett par dagar kvar. Vi har bland annat :
*seglat runt ön i en båt liknande en stor kanot med bambu-käppar parallellt med skrovet för att förhindra kantring.
*varit på party-kvälls-"kryssning"
*Hoppat från 15m hög klippa på Ariels Point (arielspoint.com)
*stekt vårt fläsk på whitebeach som verkligen är kritvit med kristallklart vatten
*Blivit kompis med hotellets apa (eller Jag och apan är kopisar. Carrå fick ett bett i armen)
Nu sitter jag och väntar på "the Dude". nån snubbe som har en av Tripadvisor högt rankad dagstur. Sjukt svårt att få tag i liraren så hoppas att han har något bra att erbjuda för imorgon.
Sen ställer vi siktet på våren i Schweden.
Apan hälsar!
-Ha de
vidare i Thailandet
vi var på Phi-Phi ja.. det var några dagar sen nu. Har för mig att vi stannade där 3 nätter. Hade det bra. Körde bland annat en utekväll och en båttur med snorkling och tama apor mm..
Efter Phi-Phi ställde vi siktet på Khao Lak för att träffa Billan å Fridan. Åkte lite båt och lite buss. Sen var vi framme. Hängde i Khao Lak i ett par tre dagar å hade det bra. Sen en snabbvisit i Patong, Phuket. Träffade på min gamle far en sväng. Gick vidare i natten och kom hem när det snarare var morgon än natt. Han med allt det man vill göra en kväll i Patong. Synd bara att Erik Shooters med den skrockande gamle raj-raj ägaren inte fanns kvar. Lyckades deala till oss sen utcheckning från hotellrummet, så checkade ut kl 24. Planet går 5.45. I brist på bättre plan valde vi att åka tidigt til flygplatsen. Kom hit vid 1-rycket. Får reda på att man inte kan checka in före kl 4. Härifrån går resan vidare till Manilla, Fillipinerna. Dock via Kuala Lumpur så det blir inte raka spåret.
I övrigt kan jag säga att det har hänt lika mycket kul som vanligt.
Dock är jag inte riktigt i skriv-mode nu så jag skippar att dela med mig av alla roligheter. Får bli en annan gång.
Simma lungt!
en båtresa och kyckling
vart va vi? de kan jag inte svara på eftersom jag inte har internet i skrivande stund.
Tror jag skrev något på Lankawi senast.
Där va det i alla fall bra. Hyrde en hojj och for runt ön. En fantastisk luftkyld maskin av märket DTM, som KTM måste ha kopierat. Denna maskin på 150 råa cc var suverän.. typ.. =) Tog en sånhär fallskärms-flygning efter båt. kostade bara runt 100 svenska i var. De flesa flyger med en instruktör bakom sig. Istruktörerna kör inte riktigt efter safety first utan sitter helt löst i ett sling bakom turisten som hänger i en sele framför. Man behövde inte flyga med instuktör så vi körde en dubbel utan. Alltså Carrå fram och jag bakom (fast jag fick också en sele). Dra här när ni ska landa sa dom, å så flög vi en sväng.
Efter flygandet tog vi en middag på en pir i solnedgången. Bästa bordet. Fräscht.
Langkawi kan vi rekomendera. Billigt, fina stränder, billiga aktiviteter, mysiga barer. Alla alkohol på ön är skattefri tror jag.
Dagen efter tog vi tog båten till Kho Lipe i Thailand. Lite intressant resa:
Skulle bli hämtade 07.30 på hotellet. Lite efter 8 kommer en minibuss. Lastar i. Visar biljett. Fel Bolag. Lastar ur. Kommer ny minibuss. Lastar i. Åker några hundra meter. Kliver ur. Lämnar ifrån oss pass och fyller i en såndär liten blankett man brukar få på flyget för visum. In i minubussen igen.. förvirring när vi ska på båten igen. Pass hit och dit, massa stressade människor och något otydlig information om hur allt ska gå till. På båten kommer jag att tänka på en grejj.. Vi har knappt några malaysiska pengar kvar, för va ska man med dom till i Thailand?.. Aaa, smart kanske du tänker. Mindre smart att vi inte har några kontatna medel i någon annan valuta heller. Undrar om det finns bankomat på ön, som jag förstått är rätt liten.. Efter omlastning på en pråm utanför stranden och en kort long-tail-boat-tur når vi stranden. Jag frågar första bästa Thailändare:
-exuse me. Is there an ATM on the island?
-no, but you can change money over there, svarar thailändaren och pekar..
aa, visst, tänker jag. Kan jag ju inte alls efter som jag inte har nåt att växla med..
Hmmm.. tar de lungt. Kollar om vi kan få tillbaka våra pass. Det kan vi inte. Eller jo, men först om nån timme kan vi hämta dem i babu-kojjan som ser ut att vara ämnad för badrings-uthyning.
Frågar nån i båtpersonalen som befinner sig på stranden.
Det finns tydligen en bankomat vid seven eleven. Lämnar Carrå med väskorna och tassar dit. "NO!!! SERVICE" står det på ett A4:a som är upptejpat på bankomaten.
aaa.haa.. går in på seven eleven och frågar. Får ett obegripligt svar, men tycker ändå kassörskan och hennes täder pekar lite mot apoteket som ligger vägg i vägg.
Aja, går väl in och frågar på apoteket då tänker jag. Så det gör jag.
Där har han en kortmaskin. Frågar hur mycket stålar jag vill ha... hmm tänker jag.. hur mycket kan jag ta ut, frågar jag.
Får klart för mig att det inte är någon begränsning så tar ut 10.000 Baht (drygt 2500 sek) med ett påslag på 5%. När jag dragit kortet tar apotekaren upp en gigantisk sedelbunt ur fickan och ger mig de 10 översta tusingarna.
Lättad över att inte vara pank i ett främmande land på en ö utan att ha råd att ta mig där ifrån tassar jag vidare för att fixa ett rum. Fullt, fullt, kanske fullt, dyrt.. Till slut hittar jag ett rum som jag bokar innan jag går tillbaka till Carrå. Oroar mig på vägen tillbaka lite att hon har sjunkit in hennes allvarligaste form av anti-mat koma. Ser framför mig hur hon ligger uttorkad, utslagen på stranden med ett par Thailädare över sig som baddar henne med alohe-vera. Jag kommer fram. Carrå mår bra. Chill. Sen Chillar vi. På kvällen bokar vi båten till Phi Phi som vi sitter på nu (dagen efter). Har snart gått 2 timmar av 6. Kommer va framme vid 16-tiden. Dehär första timmarna satt vi ute. Känner mig något bränd i fejs. Stannar här inne ett tag.
Ha de´
--------------
båtresan forts..
vid 12-snåret stannade vi på nån ö för att släppa av och på folk. Thailändska försäljare invarderade båten. Bra för oss som var hungriga.. Bland annat såldes kycklingspett.
"chicken, spicy, no spicyyy, 20 Baht... Lät ju gott tänkte jag så jag kallade till mig försäljaren.
-spicy, noo spicyyy? 1, 2, you? frågar thai tjejjen
-one spicy please
-spicyyy, 20 Baht
jag betalar
börjar käka och inser att jag fick en no spicy..
bra kul =)
nu är vi framme på phi-phi. Vi kom vid 17-tiden. Drog iväg lite i tid efter som vi böt båt ute på vattnet. Vissa dagar gör man det förklarade de när vi köpte biljetterna. Vi lallade runt här ett tag för att hitta ett prisvärt boende. Tillslut gjorde vi det. Bra så när som på myggen som gillar vårt rum. Efter vi checkat in gick vi å käkade. Kände oss bra trötta å gungiga i huvudet efter båtresan så det blev en tidig kväll.
Nu ska vi ut och bränna vidare på fäsket.(Det har alltså blivit förmiddag igen.)
heej
forts...
ok, var va vi nu? vi hade kommit till paknkor island.
vi hyrde en moppe dagen efter. tror vi brände av 90% av öns vägnät på ett par timmar.
Nej, moppen var inte sjukt snabb, ön är liten..
bland annat åkte vi förbi en flygplats.
Chill ränkte vi. en sånhär liten cessna (stavning?) skulla man flyga i.
Grinden var halvstängd in till entren. skit i de tänkte vi och körde in. Parkerade moppen utanför. klen in. Enda personen i lokalen var en malaysian bakom en inchekningsdisk. "diskussionen" som följde i grova drag:
Jag: Tjena, vars kan man flyga här ifrån.
Han: näää.. nu är det stängt.
(jag tänkte att det hade nåt med det kinesiska nyåret att göra)
Jag: när öppnar ni igen?
Han: på onsdag.. kanske..
Jag: ok, synd, men när ni öppnar, vart kan man flyga då?
Han: alltså, jag vet inte om vi kommer öppna igen
Jag: ok, men om ni öppnar, vart kommer man då kunna flyga?
Han: vi kommer nog inte öppna nåt mer
Jag: men om ni öppnar på onsdag..
Han: mmm.. isåfall kommer man kunna flyga till khuala lumpur.
(där ifrån kom vi så det var inte aktuellt)
Jag: ok, Ha en bra dag.
vi går ut från flygplatsen men en konstig känsla i kroppen. Fick intrycket av att flygplatsen skulle stängas. dystert. men varför satt det då en kille i inchekningsdisken? det gick ju inte att cheka in. Lite som roy å rogers mack på nåt sätt..
aja.. vidre på moppetur. tankar billig soppa (runt en 5kr per liter)
bränner oss på stranden.
hyr vattenscooter
äter nygrillad fisk. köper fick i ett stånd, nudlar i ett bredvid och dricka i supermarketen.. som att ha picknic på en restaurang =)
sover chekar ut
drar tillbaka till lumut för att ta en buss. jävligt bra tajming som vanligt endast på tur.
tar en buss i 2-3 timmar för runt 25kr i var. modern buss med oss +1 passagerare till på hela bussen. känns som det inte bara är flygplatsen som kommer gå i konkurs...
kommer till en stad vid namn ipoh.
vill åka vidare till nån annan ö. tåg vore kul.
in på tågstationen. för första gången på resan så sviker vår tur oss och tajmingen är inte helt 100...
klockan är innan 15.00 och tåget går 01.00.
vad gör man i en stad med en på tok för stor väska i var (eftersom man alltid packar på tok för mycket) när solen steker som sören och man har en riktigt sjysst bränna på armarna?
vi bestämde oss för att dra iväg å käka. tog en taxi till nåt som såg ut som en food court med local food. massa små stånd med bänkar utanför. käkade, spelade kort. spelade igen. igen och igen. sen käkade vi på haket bredvid det vi satt på. en local dök upp och var med å spelade kort. så vi spelade, spelade spelade... Sen var klockan 12. Lite förvirrade av lokalinvånarens vänlighet lät vi honom hjälpa oss fixa en taxi.
det va inte busenkelt. en taxi stannar bakom oss för att plocka upp ett annat par. lokalinvånaren vi träffat säger : -där har ni ju en taxi
carrå: men den var redan tagen
lokalinvånaren: ja, men fråga vart dom ska så kan ni ju dela.
Stela å svenska som vi är struntar vi i det och går till tågstationen istället.
det var inte långt. lokalinvånaren följer med på sin cykel hela tiden. Några andra locals tycker tydligen han ser skum ut i sin rasta-look, så de stannar till och frågar var vi ska. Vi tycker vår nyfunna vän bara verkar trevlig så vi pinnar på vidare. Mannen som frågade håller sig lite framför och kollar att vi kommer fram säkert. Trevliga människor.
vi tar tåget. natt-tåg med sängar. sjukt billigt det med.
Nu är vi framme på Langkawi-ön som ligger strax söder om Thailand. Det är kväll. Har besökt stranden, men jag vågar inte befinna mig där någon längre stund innan min solbränna blivit till en gyllenbrun kulört.
Fy faen!! nu orkar jag inte skriva en rad till. Har ju inte åkt på semester för att sitta framför datorn.
heeeej!!
vidare på den starka resan
Jag å carrå drar vidare:
Mot khuala lumpur.
Här har jag också förbokat hotell. sjukt olikt mig att förbereda på detta sätt, men jävligt skönt att ha nåt att komma fram till.. en fint hotell och rum på 21 våningen satt som en smäck!
shopping i massor erbjöds här med. vi sket i det. kollade lite på de höga tornen som vart världens högsta. Nu kanske ni tror att vi blir sexuellt upphetsade av höga byggnader. så är det inte. men man lär ju kolla på kåkarna när man är i närheten.
Vi solade lite på hotellt vi poolen. tog en kvälls-buss-tur. sånhär super turistig grejj som vallar runt en till olika sevärdheter och vrålar ut info på knappt försåelig engelska i en högtalare. Det var nån självständighetsplats, nå mat på ett ställe och en grotta som var lite cool. 276 trappsteg upp för ett berg. väl uppe en grotta med nån form av hindu-tempel inuti.
2 dagar i khuala lumpur, sen vidare igen...
norr ut mot en ö där vå är nu. Pangkor.
resan hit var lite intressant. Det kinesiska nyåret firas kraftfullt här. Taxichaffissen sa att det går nog inga bussar. han var så ytterst vänlig och erbjöd sig att köra oss de 20 milen istället till en kostnad av runt 800 svenska kr. NEJ NEJ NEJ!!.. vi vill ju åka buss... helst en gammal risig rackare med höns å getter.
Vi köpte bussbiljetter. runt 60kr i var. bussen var delux! stenbreda säten så de var bara 3 i bredd istället för 4 som är normalt i en buss. (tänkte jag förklarar det så du som aldrig varit inne i en buss vet).
Vi kom fram till en stad.hotell fullt. över allt. vi tog en taxi ut ur staden. Fick sista rumet. "VIP-rum". Fyy faaan!! sjukt vidrigt! Stort, smutsigt, kaklat. en hyfsat starkt ställverks-ljud i öronen när man skulle sova efter att jag trampat ihjäl en kackelacka. usch.
tog en båt till ön pankor som vi befinner oss i nu.
Trevligt här, även om det kan vara lite för lungt för oss..
Imorn hyr vi en moppe å virrar runt lite. Sen drar vi vidare dagen efter.
stay kool!
//jeppe å carrå
en ny stark resa ala Morgan och Ola-Conny
Jaha, då e de dags igen..
Jag å carrå ledsnde som faen på vintern hemma så vi köpte några flygbiljetter.
Den första biljetten tog oss till Dubai. Där hade jag vart jäpplarns snitsig och fixat hotell hemifrån. Målet med Dubai var att se och beträda väldens högsta hus samt att åka skidor.
Vi landade på flygplatsen. Otroligt, eller hur... Därefter hämtade vi väska bla, bla, bla, bla..
Vi kommer ut och tänker oss att vi ska ta en taxi till det förbokade hotellet.
De står en tjomme som tycks vara nån form av personal och vallar in oss i en taxi. Fläshigt! En lexus med ljust skinn.. i efterhand fick vi dock reda på att 150.- för ca ½timme taxiresa var klart överpris. Men vafan, är man i dubai lär man ju åka med klass.
För att inte leva som vi lär, och inte åka flashigt tog vi tunnelbanan dag 2 till mall of the emirates. Sjukt trångt på den tunnle-bana! massa araber över allt. Högst oväntat i ett arab-land. In i köpcentret. Stort som en medelstor Svensk stad. Sjukt många affärer. Jag behövde ett par skor, så jag köpte ett par och kastade mina gamla. Fick sjuka skavsår eftersom de nya skorna var för små, så dagen efter köpte jag exakt lika dana i en storlek större. Under dagen han vi även med några åk i inomhus-skidbacken.
Dag 2 skulle vi kolla på burj-kalifa, så det gjorde vi. Lite besviken är jag dock att man bara fick åka till våning 124 på 452m när kojan är drygt 800m hög. det gjorde vi i alla fall. shoppade lite mer. I dethär köpcentret (dubai mall) hade dom ingen skidbacke utan bara en fullstor hockey-rink. snålt. Vidare till marinan. kollade på höga hus. förundrades över vad de ska med all plats till. Ville ha en kall öl. Fick kall juice på ett cafe. på kvällen åkte vi nån båt tur. där kunde man dra in en vinare i alla fall. som den svenne-banan man är behöver man ju ge levern nån känga på semestern i alla fall..
Övriga intryck från dubai:
*folk som glider runt i ferrarikeps, ferrariskjorta och ferrariskor är inte nån ferrari-intresserad-fjant som köper kläderna och fortsätter vänta på lottovinsten. Folk som glider runt i dessa nämnda plagg är fjatar som har en ferarri. kan ge mig fan på att dom har ferraritandborste också.
20%av bilarna på gatorna är supersport-bilar
60% är feta mercor, lexus, bmw, audi
10% taxi nån toyota, oflashig.
10% övriga bilar.
rätt billigt det mesta, men det gäller att hålla i slantarna. En snubbe på hotellet ville att jag skulle betala vatten jämt med en hundring när de egentligen kostade 6kr/st, som exempel.
senaste från Namibia
Vi va ute och åkte fyrhjuling i öknen en dag.. Jag lyckades reta upp guiden till den grad att han sa: En gång till så tar jag nycklarna så får du gå tillbaka. Troligt tänkte jag. Lämna en vilsen turist i öknen. Smart pr-trick=) Aja, de va kul i alla fall även om inte guiden upskattade lite aktiv körning, samt att de såklart hade vart roligare me en värre maskin än de 250 Honda som erbjöds. I mitten av turen så tog vi en paus och åkte ner för sanddynor på en masonitskiva. Som pulka ungefär fast med 100kg sand i kalsong istället för 97liter snö.
Igårkväll va vi nästan halva gänget som var och åt på ett ställe som serverar bearnaise-sås. Lyckat. Strax innan maten kommer in kommer servitören med den stösta öl alla vid bordet någonsin sett. Glaset var upp emot en meter högt och innehöll enligt obekräftade upgifter 3liter. Såg ut att gå i mer, men 3 liter öl i ett glas e rätt stort ändå. Bartendern säger "happy birthday from the gentleman over there in the bar" Jag blir euforiskt lycklig av denna födelsedagspressent som Råbban bjuder på trots att jag inte ens fyller år. Tidigare har ett gäng tjejjer köpt in varsin stövel med öl och pikat oss som sören för att inte vi har så små glas. Nu fick jag ge igen, eftersom glasstövlarna bara inehöll 2 liter=) går runt i restaurangen och skålar med alla i mitt lyckorus. Jag lyckas få i mig ölen tillsist. Sen fortsatte festen till runt 5 i morse.
Imorrn ska vi fara vidare till nåt annat ställe. Det är de som är så fantastiskt bra med denna resa. Jag behöver aldrig planera nåt, utan det är bara hoppa in i bussen å åka me så får man se vars man kommer.
just det. Jag såg en säl idag. den var död. låt oss kalla sälen för Stefan. R.I.P Stefan. Mina tankar går till Din familj, vänner och fiskpolare.
nu-middag.
hejj
ojoj.. hur ska jag kunna återberätta 9 dagar?
9 dagar sen jag gjorde nån vetenskaplig anteckning senast. Istället för att försöka minnas dag för dag så tänker jag pladdra på om dagarna som helhet. Du förstår den senaste tidsepoken kommer följa u följande text. För enkelhetens skull börjar jag med att beskriva igår. För det kommer jag ihåg. Nästan. Vi befinner oss i Swartskopfmund. Det ligger i Namibia på Afrikas västkust. Mycket är annorlunda här mot tidigare på resan. Mer västerlädskt och civiliserat. Till exempel får man maten inom en rimlig tid när man beställer på en resturang. Igårkväll va vi ett gäng på 6 pers som åt. Drycken kom lika snabbt som i Sverige på en resturand och trots att alla 6 inte beställde samma dryck så fick alla rätt dryck på första försöket. Fantastiskt. Än mer fantastiskt att maten kom inom en rimlig tid, dvs inte nästan 2 timmar efter man beställt som har varit normalfallet i de länder vi besökt tidigare. Maten var stengod och inte farligt dyr. Skönt att få en rejäl köttbit. Fantastiskt att en Herre i sällskapet, låt oss kalla honom Larry, bjöd på hela kalaset. Matkoman efter en 350g köttbit var påtaglig. Kötten var nåt djur som vi sett på savannen. Aja. Efter maten skyndade vi tillbak till hotellet vi bor på och påböjade förberedelserna för "pink-festen" Det var från början bara en kul grejj för rosabussarna-resenärer men grejjen har växt så nu afficheras det hejj vilt om pink-party. Dock var det nästan bara vi rosabuss-resenärer som var klädda i de fulaste rosa kläder vi kunat hitta. Jag hade en barbie t-shirt som var i storlek 7-9år. Rosa hårspray, diadem, fula för små pyamasbyxor tofflor som såg ut som grisar och det värsta ut av allt: randiga strumpor. Fyy faen. Som bekant hävdar ju jag bestämt att randiga strumpor borde förbjudas enligt lag, eller FN-konventionen eller nå annat vrål-stort organ borde förbjuda tillverkning, brukande, försäljning, innehav, smuggling och kanske till och med att ha en tanke på ett par randiga strumpor. Så fult är det. Hoppas Du som läser fattar. Annars skulle hängning kunna vara ett lämpligt straff.
Festen var i alla fall bra. Vi ortsatte till ett annat ställe och till sist var vi på Casinot som höll på att stänga. Och att vi blev insläppta i våra "kostymer".. men som vi brukar säga T.I.A. (This Is Africa).
Dagarna innan ägnade vi åt att titta på djur. Djur djur djur. Jag hatar djur. Fast å andra sidan är det skönt att jag aldrig mer i mitt liv kommer behöva åka på en safari. Till slut fick vi syn på leoparden. Låt oss kalla honom Leo. Så nu har jag sett alla "big five".I uttråkningen som ofta infann sig på dessa safaris började vi köra Giraff-leken. Precis som "gul bil" fast med giraff. Det blandat med sömn räddade mig för att skunka allt för djupt ner i depressionens kvick-sand.
Toalett-statusen har också höjts markant senaste tiden. nu mer ligger de flesta toaletter på 5 sittringar av 5 möjliga. Skalan jag kommit fram till är som följer:
1 sittring: Buske saknas så du måste in på "toan". Där inne möts du av en förskräcklig odör. Ett hål i golvet. Inget lyse, inget rinnande vatten och inget papper. Som om inte det vore nog går dörren inte att låsa och lutar åt fel håll så den öppnas om du inte håller i den.
2 sittringar: samma som 1 fast med dörr som går att stänga
3 sittringar: en buske
4 sittringar: En smutsig toa med toastol och spolmöjlighet. (dock får man ta med eget papper och lampa)
5 sittringar: en toa som blänker som kattfitta i månsken.
aja. nu har jag ett jätteviktig grejj å fixa så nu har jag inte tid me dehär längre. fejsbook -here I go!
en massa senaste dagar söder om kontinenten
4 feb- 2013 kl. 16 ungefär
Vi for till Zanzibar. Där va det sol, bad och relax. Bussarna togs inte med utan vi inkvarterades i fina hotellrum. Hotellet hade pool och havet var 15 sekunder gångväg från poolen. Najs å relaxa efter allt tittande på djur. Vi åt hummer nån kväll å va på ett full moon party som var annorlunda. Bra mycket mer locals än jag hade förväntat mig, fast de hade missaat grundtanken som enligt mig är att festen ska ske på stranden. Festen var på ett ställe som låg på stranden, men musiken å minglet var mestadels inomhus. För övrigt så har jag vart å snorklat på ett ställe, klappat jättesköldpaddor, prutat på träsniderier, käkat grillad fisk africa style samt ätit världens största avokado. Eftersom det nästan aldrig finns internet och när det finns är det långsammare än en snigel med punka, blir det inte mycket skrivande. Nu har jag lessnat för nu. snart är det middag. Det bjuds på helgrillad gris som ett par afrikaner började med vid 9 i morse. hejjpa!!
7 feb 2013 kl 18.10 tamefanemej exakt!!
Efter grisfesten framryckte vi till baren! Festen blev storartad delux gånger två. Jag inledde med att smälta matkoman i en hängmatta. Mina medressenärer strömmade till och bjöd på öl. Trevlarns. Därefter börjde bardansen. Det var bara vårt gäng på hela campingen, så jag lät min kamera stå på baren så alla kunde hjälpa till att föreviga denna kväll som helt klart blev fantastisk. Vi dansade på baren, stod i baren, jag köpte shots till alla i baren. Det va dock förhållandevis dyrt - 200 Svenska för att bjuda alla 14 i baren på det dom ville ha. Klart värt det. Ner på stranden en sväng å spelade bongos me nå locals. Tillbaka till baren. då va kameran där. nu e den borta. faen! skit samma, jag lånar carrolindas kamera å snor bilderna sen. Dock har jag vart något moloken nån dag efter kameraförlusten. å tredje sidan så hade jag aldrig förevigat så mycket kul som jag har me kameran om jag hade vart tokförsiktig. Sen festen har vi inte gjort just nå. Vart bakis en dag. Va på nån afrikamiddag hos nå locals. Middagen följdes av nå barn som enligt utsago utövade sång å dans. Frågar ni mig skulle jag troligen närmare beskriva det som vrål och random-hopp. För Carinas skull skriver tillägger jag här med att lokalbefolkningen var ytterst intresserade av att se såg och dans från oss. Dess "värre" hindrade min bakfylla mig att deltaga i små grodorna dansen. Det va igår det. idag har vi åkt buss. Just nu sitter jag på en camping i Zambia. Festen har börjat. middag snart.
ha de kul!
//experten
9 feb 2013 kl 17.59
Sitter å väntar i en gräns vid victoriafallen. vi är påväg ut ur Zambia å in i Zimbabwe. Idag har hela dagen ägnats på bussen sista timmen har vi väntat här på att passen ska stämplas å visum kirras. Igår va vi på ett köpcentrum. Jag slog till på två par shorts. Har inte använt shorts på över 10 år, så nu va de dags tänkte jag. kompenserade dock tilltaget med att köpa ett par långbrallan också. Totalt blev de runt 400 svenska. Så köpte jag en "billig" digitalkamera me. Campingen vi ska till nu efter gränsen ligger under en mil här ifrån. Där blir det 4 nätter tror jag. Finns en hel del activities för de som vill. Jag vill inte hoppa bungee jump, men jag lär ju göra det än *och där dog batteriet på datorn*
13 feb 2013 kl 7.50
Victriafallen avklarade. När jag hade vandrat omkring i fallen såg jag en skylt på vägen ut att det är ett av världens 7 underverk. Så nu har jag bockat av 2 av 7. Stora barriärrevet förra året och vic falls i år. jävligt blött va de. hyrde nån form av regnrock för 3 dollar, men vart lika blöt ändå. I övrigt körde vi en "all in" festkväll, några adrenalin-activities samt att jag letade upp den finaste trägiraffen på merknaden och la ner upp mot en timme på att komma överens om ett pris. Va nära på att skita i att börja pruta alls när försäljaren säger att han brukar börja på 250USD men att nu är hans utgångspris 170USD. Jag bjuder 15USD. Runt en timme senare går jag där ifrån med giraffen och en lejontand för 47USD samt att han fick rosa bussarna t-shirten. Nu är vi påväg till Botswana. Blir 70 mil buss idag.
15 feb 2013 kl 18.26
Senaste dagarna har vi mest chillaxat. Från campingen där vi bor kunde man välja bland ett par aktiviteter. Flyga över ett delta å titta på djur för 99US dollars i var eller paddla kanot. Kanot-turen skulle dom ha 70 dollars eller nåt för. Tycker det känns som ett pris som vore lagom om man fick behålla kanoten efter turen, men eftersom jag inte har plats i min väska för en kanot hoppade jag över att fråga om så var fallet. Istället har jag hängt här vid poolen. In till stan en sväng me taxi. upp mot en mil och kostade under 15 svenska kronor. Fantastiskt med tanke på att andra grejjer inte är jättebilliga här. Exempel i svenska kronor: en öl på campingen kostar över 10kr. Ett mål mat på snabbmats-hak drygt 50kr.
Igår åt vi allahjärtansdag-buffe. Det gick på ungefär 100kr exklusive dricka. Ville man hyra ett rum på hotellet så gick det lös på över 500kr. Klart överpris. Jag har bott i rum några gånger under resan men då har det kostat runt 10US dollars per person och natt.
Immorn ska vi vidare till Namibia. 50 mil i bussen och en gräns att passera. På senaste tiden har det inte varit nån axeltrycks-kontroll endes vägen. I de första länderna vi var hände det flera gånger om dagen att vi åkte in i vägspärrar där samtliga tunga fordon stoppas och axeltrycket kontrolleras genom att man kör över en våg. Bussarna har lite för högt axeltryck på bakaxeln så vi har en rutin: In i kontrollen dras alla gardiner på bussen för. När framaxeln vägts springer alla som sitter i bak i bussen fram. På så sätt slipper vi böter för att axeltrycket i bak ligger på drygt de 10 ton som är tillåtna.
aja. nu pallar jag inte berätta mer. Ha de kul hemma i snön så ska jag mysa vidare med dagens solbränna. (Somnade i skuggan, vaknade i solen =)
puss på er//
Vi for till Zanzibar. Där va det sol, bad och relax. Bussarna togs inte med utan vi inkvarterades i fina hotellrum. Hotellet hade pool och havet var 15 sekunder gångväg från poolen. Najs å relaxa efter allt tittande på djur. Vi åt hummer nån kväll å va på ett full moon party som var annorlunda. Bra mycket mer locals än jag hade förväntat mig, fast de hade missaat grundtanken som enligt mig är att festen ska ske på stranden. Festen var på ett ställe som låg på stranden, men musiken å minglet var mestadels inomhus. För övrigt så har jag vart å snorklat på ett ställe, klappat jättesköldpaddor, prutat på träsniderier, käkat grillad fisk africa style samt ätit världens största avokado. Eftersom det nästan aldrig finns internet och när det finns är det långsammare än en snigel med punka, blir det inte mycket skrivande. Nu har jag lessnat för nu. snart är det middag. Det bjuds på helgrillad gris som ett par afrikaner började med vid 9 i morse. hejjpa!!
7 feb 2013 kl 18.10 tamefanemej exakt!!
Efter grisfesten framryckte vi till baren! Festen blev storartad delux gånger två. Jag inledde med att smälta matkoman i en hängmatta. Mina medressenärer strömmade till och bjöd på öl. Trevlarns. Därefter börjde bardansen. Det var bara vårt gäng på hela campingen, så jag lät min kamera stå på baren så alla kunde hjälpa till att föreviga denna kväll som helt klart blev fantastisk. Vi dansade på baren, stod i baren, jag köpte shots till alla i baren. Det va dock förhållandevis dyrt - 200 Svenska för att bjuda alla 14 i baren på det dom ville ha. Klart värt det. Ner på stranden en sväng å spelade bongos me nå locals. Tillbaka till baren. då va kameran där. nu e den borta. faen! skit samma, jag lånar carrolindas kamera å snor bilderna sen. Dock har jag vart något moloken nån dag efter kameraförlusten. å tredje sidan så hade jag aldrig förevigat så mycket kul som jag har me kameran om jag hade vart tokförsiktig. Sen festen har vi inte gjort just nå. Vart bakis en dag. Va på nån afrikamiddag hos nå locals. Middagen följdes av nå barn som enligt utsago utövade sång å dans. Frågar ni mig skulle jag troligen närmare beskriva det som vrål och random-hopp. För Carinas skull skriver tillägger jag här med att lokalbefolkningen var ytterst intresserade av att se såg och dans från oss. Dess "värre" hindrade min bakfylla mig att deltaga i små grodorna dansen. Det va igår det. idag har vi åkt buss. Just nu sitter jag på en camping i Zambia. Festen har börjat. middag snart.
ha de kul!
//experten
9 feb 2013 kl 17.59
Sitter å väntar i en gräns vid victoriafallen. vi är påväg ut ur Zambia å in i Zimbabwe. Idag har hela dagen ägnats på bussen sista timmen har vi väntat här på att passen ska stämplas å visum kirras. Igår va vi på ett köpcentrum. Jag slog till på två par shorts. Har inte använt shorts på över 10 år, så nu va de dags tänkte jag. kompenserade dock tilltaget med att köpa ett par långbrallan också. Totalt blev de runt 400 svenska. Så köpte jag en "billig" digitalkamera me. Campingen vi ska till nu efter gränsen ligger under en mil här ifrån. Där blir det 4 nätter tror jag. Finns en hel del activities för de som vill. Jag vill inte hoppa bungee jump, men jag lär ju göra det än *och där dog batteriet på datorn*
13 feb 2013 kl 7.50
Victriafallen avklarade. När jag hade vandrat omkring i fallen såg jag en skylt på vägen ut att det är ett av världens 7 underverk. Så nu har jag bockat av 2 av 7. Stora barriärrevet förra året och vic falls i år. jävligt blött va de. hyrde nån form av regnrock för 3 dollar, men vart lika blöt ändå. I övrigt körde vi en "all in" festkväll, några adrenalin-activities samt att jag letade upp den finaste trägiraffen på merknaden och la ner upp mot en timme på att komma överens om ett pris. Va nära på att skita i att börja pruta alls när försäljaren säger att han brukar börja på 250USD men att nu är hans utgångspris 170USD. Jag bjuder 15USD. Runt en timme senare går jag där ifrån med giraffen och en lejontand för 47USD samt att han fick rosa bussarna t-shirten. Nu är vi påväg till Botswana. Blir 70 mil buss idag.
15 feb 2013 kl 18.26
Senaste dagarna har vi mest chillaxat. Från campingen där vi bor kunde man välja bland ett par aktiviteter. Flyga över ett delta å titta på djur för 99US dollars i var eller paddla kanot. Kanot-turen skulle dom ha 70 dollars eller nåt för. Tycker det känns som ett pris som vore lagom om man fick behålla kanoten efter turen, men eftersom jag inte har plats i min väska för en kanot hoppade jag över att fråga om så var fallet. Istället har jag hängt här vid poolen. In till stan en sväng me taxi. upp mot en mil och kostade under 15 svenska kronor. Fantastiskt med tanke på att andra grejjer inte är jättebilliga här. Exempel i svenska kronor: en öl på campingen kostar över 10kr. Ett mål mat på snabbmats-hak drygt 50kr.
Igår åt vi allahjärtansdag-buffe. Det gick på ungefär 100kr exklusive dricka. Ville man hyra ett rum på hotellet så gick det lös på över 500kr. Klart överpris. Jag har bott i rum några gånger under resan men då har det kostat runt 10US dollars per person och natt.
Immorn ska vi vidare till Namibia. 50 mil i bussen och en gräns att passera. På senaste tiden har det inte varit nån axeltrycks-kontroll endes vägen. I de första länderna vi var hände det flera gånger om dagen att vi åkte in i vägspärrar där samtliga tunga fordon stoppas och axeltrycket kontrolleras genom att man kör över en våg. Bussarna har lite för högt axeltryck på bakaxeln så vi har en rutin: In i kontrollen dras alla gardiner på bussen för. När framaxeln vägts springer alla som sitter i bak i bussen fram. På så sätt slipper vi böter för att axeltrycket i bak ligger på drygt de 10 ton som är tillåtna.
aja. nu pallar jag inte berätta mer. Ha de kul hemma i snön så ska jag mysa vidare med dagens solbränna. (Somnade i skuggan, vaknade i solen =)
puss på er//
last time in Africa
4 feb- 2013 kl. 16 ungefär
Vi for till Zanzibar. Där va det sol, bad och relax. Bussarna togs inte med utan vi inkvarterades i fina hotellrum. Hotellet hade pool och havet var 15 sekunder gångväg från poolen. Najs å relaxa efter allt tittande på djur. Vi åt hummer nån kväll å va på ett full moon party som var annorlunda. Bra mycket mer locals än jag hade förväntat mig, fast de hade missaat grundtanken som enligt mig är att festen ska ske på stranden. Festen var på ett ställe som låg på stranden, men musiken å minglet var mestadels inomhus. För övrigt så har jag vart å snorklat på ett ställe, klappat jättesköldpaddor, prutat på träsniderier, käkat grillad fisk africa style samt ätit världens största avokado. Eftersom det nästan aldrig finns internet och när det finns är det långsammare än en snigel med punka, blir det inte mycket skrivande. Nu har jag
lessnat för nu. snart är det middag. Det bjuds på helgrillad gris som ett par afrikaner började med vid 9 i morse.
hejjpa!!
7 feb 2013 kl 18.10 tamefanemej exakt!!
Efter grisfesten framryckte vi till baren! Festen blev storartad delux gånger två. Jag inledde med att smälta matkoman i en hängmatta. Mina medressenärer strömmade till och bjöd på öl. Trevlarns. Därefter börjde bardansen. Det var bara vårt gäng på hela campingen, så jag lät min kamera stå på baren så alla kunde hjälpa till att föreviga denna kväll som helt klart blev fantastisk. Vi dansade på baren, stod i baren, jag köpte shots till alla i baren. Det va dock förhållandevis dyrt - 200 Svenska för att bjuda alla 14 i baren på det dom ville ha. Klart värt det. Ner på stranden en sväng å spelade bongos me nå locals. Tillbaka till baren. då va kameran där. nu e den borta. faen! skit samma, jag lånar carrolindas kamera å snor bilderna sen. Dock har jag vart något moloken nån dag efter kameraförlusten. å tredje sidan så hade jag aldrig förevigat så mycket kul som jag har me kameran om jag hade vart tokförsiktig. Sen festen har vi inte gjort just nå. Vart bakis en dag. Va på nån afrikamiddag hos nå locals. Middagen följdes av nå barn som enligt utsago utövade sång å dans. Frågar ni mig skulle jag troligen närmare beskriva det som vrål och random-hopp. För Carinas skull skriver tillägger jag här med att lokalbefolkningen var ytterst intresserade av att se såg och dans från oss. Dess "värre" hindrade min bakfylla mig att deltaga i små grodorna dansen. Det va igår det. idag har vi åkt buss. Just nu sitter jag på en camping i Zambia. Festen har börjat. middag snart.
ha de kul!
//experten
