Last of Viêt nam

Vi kom till Ho Chi Minh. Mopederna höll in i mål (förutom det vi fixat på vägen). Lade ut mopederna till försäljning i diverse backpackergrupper. Ville helst sälja de ihop, men intresset var givetvis svalt för den sämre av de två mopederna. Åkte förbi diverse handlare och fick olika bud. Fem miljoner dong hos första handlaren, 8miljoner dong hos andra som ändrades till 300USD, 6miljoner dong hos tredje handlaren osv.. dagen efter bestämde vi oss för att ta budet på 8miljoner dong. Då var budet tydligen 6miljoner. Gumman höjde till 6,5 miljoner när vi var påväg där ifrån. Smått frustrerade kollade vi vidare. Tillbaks till henne igen efter ett tag och sa att vi går med på 6,5 miljoner dong. Då verkade hon skapligt surig och sänkte till 5miljoner dong. Vi drog igen...
Inte för att pengarna spelar nån roll, skulle vi ge bort mopederna hade det ändå varit värt att köpt dem, men det blir lite som en sport att göra en hygglig affär.
Hittade en snubbe på gatan, åkte ett kvarter, där det satt fler gubbar å drack bira. Sålde den dåliga mopeden för 2,5miljoner dong och 2 kalla öl. Yes! En iskall bira i solen satt som en fläskläpp! Nöjda for vi tillbaka till hotellet och ändrade annonsen till en moped till salu, i bra skick. Under kvällen sålde vi den bra mopeden till en tysk kock. Den mopeden fick vi 20kr mer för än vi köpte den för av en handlare, och det enda vi spenderat på den var oljebyten samt lagning av en punktering😎
 
Här bor vi på ett fint hotell med pool på taket, 11e våningen. Har hängt vid poolen, gått på marknad, besökt backpackergatan på kvällarna och såklart ägnat en hel del tid åt mopeddealing :)
 
Enorm skillnad på backpackergatan mot när jag var här för 9år sedan. Nu är det i stil med Bangla road i Phuket, eller Khaosan road i Bangkok. Trångt som Sören, bord och stolar ut i vägen. Folk går på varann som packade sillar som mosas ihop extra av att de ska klämma in taxibilar och mopeder av någon oförståelig anledning i folkvimlet. Detta akompanjerat av barer, restauranger klubbar och "kareokefrilansare" som alla försöker överösta varann. Stämningsfullt.
 
Nu ska jag gå och hämta kostymen jag beställde hos en skräddare när vi kom. I natt far vi vidare till Abu Dhabi.
 
Stay classy//

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0