@zanzibar
Plötsligt händer det..
Räknar efter och kommer fram till att jag varit i Afrika i 12 dagar. Nu är jag på en plats som har internet som duger för att ladda upp några rader här. Därför kommer alla gamla anteckningar upp idag.
Vi är på Zanzibar, en ö utanför Tanzania. Hit har vi inte med de rosa bussarna utan vi bor på ett hyfsat fancy ställe. Just nu sitter jag bredvid poolen. 50m längre ner ligger havet. Dagen har jag ägnat åt följande:
Frukost
Gick en sväng på stranden påväg mot stället där de har havsskölpaddor i pölar som de fångat. De skulle ha 5 dollar för inträde, å efter som jag inte var sugen på att se några gamla turtles som Afrikanarna har dragit upp r deras naturliga miljö struntade jag i att gå in liksom de flesta andra som var med. Istället va vi ett par stycken som lattjade med några barn. Därefter kom jag på hur fantastiskt det skulle vara med ett glas färsk mago-juce å en skvätt rom i. Tillbaka på stranden. Genom odören av död fisk. En local berättar att de behandlar båtarna med en blandning av olja och en vecka gamla fisk-inälvor för att inte termiterna ska käka upp skrovet när det blir ebb och båtarna blir liggande på botten.
Hittar ett hak som har mango och rom. Dock funkar inte strömmen för närvarande så vi väntar lite medans de ska lösa problemet. Jag erbjuder min hjälp och går till baksidan där jag möts av två Afrikaner som meckar med elverket. Ägaren av stället tror dock, som jag, att problemet är att de låtit grannen koppla in sig på elverket för att de behövde ström tillfälligt. Afrikanerna pekar dock på en pryl i elverket å säger att "this part is the problem". Vi går till nästa ställe. Det visar sig att det är grannen som lånat ström, så de har inte heller ström till mixern som är en förutsättning för den dryck jag har på hornhinnan. Vi går vidare igen. Hittar ett ställe som har ström. Dock har de varken nago eller rom. Tar en Passionsfruktjuice och en pizza istället.
Nu känns det som hög tid för poolen eller havet.
Ikväll full moon party!
tjaa.
rålling on
Busssresan hela dan gick bra. Stolarna i bussen är vänta mot varandra med ett bord emellan så man kan spela kort eller så om man är lagd åt det hållet. Är man en tröttmössa finns ett par ligg-platser också. Musiken flödar och folk flyttar runt i bussen så det blir inte alls så tråkigt som det kan låta att åka buss. Resan startade vid 7 på morgonen och vi var frame vid 21, så en heldag blev det. Efter mörkrets inbrott hade vi nått en stad. Massa folk i rörelse. Mellan de stillastående bilarna gick försäljare med diverse produkter i en korg på huvudet. Produkterna salfördes till folk i kön. Såklart kände jag ett kall att prova föstershopping nu när ordet givits en ny innebörd, så jag stack ut huvet genom bussfönstret och slog till på en onödigt sliskig mango-juice för under 3 Svenska kronor.
Så var vi framme där vi skulle bo. Alla är utsvultna så matlaget vevar igång fältköket direkt. Jag har redan reflekterat över att det luktar friskt, hav, men jag vet inte vars havet är. Jag funderar inte på det utan istället på vars det kan finnas en toalett. Jag ser ett hörn, så jag går runt det. Runt hörnet ser jag en båt. Min fenomenala slutledningsförmåga säger mig att havet bör vara nära. Jag tittar vänster. HAV! Jag får ett lyckorus och springer med mina tranben i en fantastisk löp-stil ner till vattnet. Det är varmt. Bra tänker jag och letar upp toan. Det blir sent så vi kryper till sängs på busstaket.
Dagen efter gör vi inte mycket. Skönt. Kör lite volleyboll på morgonen. Steker på fläsket (solar) å äter lunch. För första gången i Afrika blir jag possitivt överaskad av maten. Tiggerräkor i en sås med vitlöksbröd. Lyckat. På eftermiddagen tar jag en joggingtur barfota på stranden. För att denna resa inte ska bli allt för hälsosam kompeserar jag detta tilltag med visst alkoholintag till middagen och därefter kommande pratstund som mer och mer blir till en fest. Alla är dock rätt trötta och vill spara sig till Zansibar så vid midnatt ger vi upp och byter ut aktiviteten mot sovning.
vidare genom Afrikat..
Det va bra drag i bussen på vägen till Tanzania. Resan var 35 mil säger ryktet. Allsång dans samt ett tidsrekord i gränsen. Vi kommer fram till ett fint ställe där bussarna parkeras. Stället är nån form av hotell/camping. Vi bor i bussarna med det finns run att hyra. Sället har även pool. Jag slås över den kraftiga kontrasten av hur bra vi har det innanför ställets murar jämfört med stackarna som sitter utanför och tillverkar singel för hand. Det är bedömt runt 30 människor som jobbbar med att tillverka grus utan en enda maskin. Männen hugger ut stenblock och kvinnorna krossar stenarna till lagom stora grusbitar. Ovärdigt. Vi har lite mat kvar sen lunchen så en herre går ut med vår överblivna mat till stenhuggarna. Alla släpper det dom håller på med och rusar mot maten. Dagen efter får man välja hur vida man vill med på safari i en krater eller inte. Kratern är över en mil i diameter och har branta kanter så djuren som bor där i lever sitt liv där. De flesta ska med dit så jag hänger också med. Vi ser massa zebror, gnuer, lejjon å grejjer. Jag tycker det känns rätt lika den förra safarin så jag är inte alls lika lyrisk som många andra i safaribilen jag åker i. En annan bidragande orsak kan vara att jag är sjuk. Tror jag kan fått en sväng av cholera eftersom jag blev sjukt dålig i magen efter att ha tagit sista dosen av vaccinet. Får febersymtom illamående och yrsel förutom att allt jag stopar i mig går rätt igenom. Efter att tagit vaccinet fick jag den briljanta ideén att ta en joggingtur samt bada i poolen där vattnet inte kändes süperfräscht. När vi är tillbaka från safarin och pratar om upplevelsen är folk nöjda. Än en gång visar det sig hur olika man tar in omgivningen. En av pensionärskvinnorna berättar att hon nästan blev tårögd när vi såg en elefant som såg bra gammal å sliten ut. Själv tycker jag att det är naturens gång att människor och djur blir gamla. Jag säger att jag snarare blir tårögd av att folk sitter å krossar sten med en hammare dagarna i enda. De har ju i alla fall ett jobb säger dom. Ja, sant, de har ett jobb, men ett jobb som inte ens ger tillräckligt med pengar för att hålla sig mätt är klart ovärdigt enligt min mening. En annan sak som kommer upp för diskussion är skoluniformer som alla skolbarn bär här. En kvinna tyckar att barnen är så fina i sina uniformer. Mig retar det enormt att de måste ha uniform, som enligt safaribilschauffören kostar 200US dollar om året. Många har inte råd att gå i skolan, för att uniformen kostar för mycket. Sjukt enligt mig. Fina uniformer enligt andra. Alla tolkar vi våra intryck olika. Idag ska vi åka buss. Hela dan. 65mil. hejjpa!
my Toyota is fantastic!
Vi lastas in i ett gäng minibussar och påbörjar framryckning mot Masai-Mara (stavning?). Resan är runt 20 mil. I början är det asfaltsväg i hygglig kvalité. Sista timmen eller om det var timmarna var på gropig grusväg. Jävlar va den gamla toyotan fick gå. Helt fantastiskt att alla minibussar klarade av resan dit, safarin, och resan hem. Efter en kort safarisväng inkvarterades vi i mysiga små rum med nätt till fönster. Djurfloran inne i rummet var rik. Där fanns alla möjliga små och större kryp. Jag gick å sa till alla att det är bra med fladdermus/råtta/ödla/skalbagge/okänd insekt för att de äter upp malariamyggorna. Dagen efter va det heldagssafari. Vi såg några döda djur och många levande. Simba, Dumbo, Pumba, Randiga hästar mm..
Dagen efter fick vi besöka en Masai-by. Masaierna är urinvånarna som lever lika idag som för 1000 år sedan. In i kobajshydda, dansa dans, pruta på krimskrams mm. En tabbe jag gjorde va att inte ta med mig massa prylar jag inte behöver. Här funkar nämligen bytelhandel lika bra som pengar. Å de e ju klar roligare å byta bort nån gammal t-shirt än betala me en papperspeng.
Vi for tillbaka till campingen där de rosa bussarna stod och sov där efter en snabbvisit på köpcentret. Nu sitter vi i busen påväg mot Tanzania.
en ny resa..
Möter upp de övriga resenärerna på Arlanda. Flyger via kairo och nåt ställe i Ethiopien. På flygplatsen i Ethiopien börjar man inse att man är i Afrika. Skyltningen i tax-free butikerna är inte alls så fancy som på andra flygplatser jag besökt. Ser nån gammal halvrutten gordons gin display. I övrigt känns det nästan som en marknad. Efter snabbkiken på butikerna sätter jag mig med ett gäng och väntar. Bredvid oss är ett rökrum. Dörr saknas. Tak saknas. Ett fjantigt utsug sitter på ett par naj-trådar. Folk står i eller utanför rummet å blossar. Andra skiter fullständigt i rökförbudet och röker där de känner för det. Vi anländer i Nairobi-Kanya. Får syn på ett par fjantigt målade bussar. Rosa. MUUU-eee-Heee! Faen. De e ju dom jag ska åka me. Aja. In i den ena av de två bussarna. Mycke folk. Mycke packning. Lite sömn hos samtliga resenärer gör stämningen dämpad, men god. Vi åker buss i nån timme innan vi är framme på nån form av camping. Folk fipplar med sin materiel och bussarna görs i ordning för natten. Därefter bjuds det på välkomstmiddag på en närliggande restaurang. Afrikansk föda utspisas. Därefter hem till bussen för sovning. Dag 2. Upp på morgongen till en oväntat stor frukost som tillagats av matlag 1. Trycker in en macka å youghert i ansiktet. Reseledningen har beställt 15 taxibilar. Jag hoppar in i en av dem tillsammans med 3 andra av de runt 60 i gruppen. Färden bär till en slum-del av Nairobi. Sopor ligger längs gatorna. Folk sitter i skjul å lagar skor som ser ut som de skulle kastas för evigheter sedan. Färden går vidare till fots genom kåkstaden till en skola. Vissa av barnen bodde i skolan. Deras skoluniformer var snäppet fräschare än trasor. Alla barn var mycket glada dock och älskade vara med på bild. Vi blev runtvallade i klassrummen där klasserna tackade oss för vårat besök med korta sångstycken. Själv funderade jag på om de inte vore bättre som de lärde barnen något istället för att alla klasser slulle tacka oss och fråga vad vi heter. Därefter hade de ett uppträdande med "musik" och dans. Nästan alla barn är glada och stämmningen är hög. Trots detta kan jag inte undgå att beröras av hur fattiga dessa barn är. Hur lite de har. Och ändå är det ju inte barnen inne på skolan som har de värst. Alla barn går ju inte i skolan så det finns barn som har det klart värre. På vägen där ifrån lägger jag märke till att det ser ut som att väldigt många har tvi sitt plåtskjul. Tv-antenn har de i alla fall. Går förbi ett skjul där en man, låt oss kalla honom Ernst, står och lagar en gammal 15-tums tjocktv. Såna som vi kastar på varann hemma innan vi går å köper en ny superslism-smart-led-plasma-lava-LCD-ADHD-tv. Vi drar vidare i taxin till en girafferia. Man får mata girafferna. Jag sätter en giraffgodis i munnen och får en puss av giraffen. Jag sätter mig i en lektionssal och får lära mig klart imponerande fakta om giraffer. T ex. är deras bakben sjukt kraftiga. Vi känner å en skelettbit som är stentung och får lära oss att en spark- pam!- sen är lejonet dött. Giraffer sover bara 5-20 minuter per dygn, och om de skulle lägga sig med huvet på marken å ta en tupplur på nån timme skulle de dö. Dom måste hålla huvet högt. Vidare till en galleria. Jag köper en toffla, eller två om man ska va noga. Slår även till på ett påslakan så jag slipper bli ångkokt i sovsäcken i natt igen. Tillbaka hit till bussen. Hela dagen hade vi en taxi som väntade på oss när vi höll på me nån aktivitet. Detta kostade oss 170.- i var. Imorrn ska vi på nån form av safari. så lång//
28/1 runt midnatt Abu Dabi int. Airport
nu har jag ett par timmar över mellan flygen så kan beskriva ett par händelser de senaste dagarna närmare.
Uncle brians 25/1: ett av stoppen var vid en fors i regnskogen. I forsen fanns det klippor täckta med alger. detta gjorde dem hala och blev således naturliga vattenrutchkanor. Indiern som tappade en magnet i tidigare inlägg var med. Hon kunde inte simma. Hon frågade mig om jag kunde hjälpa henne om hon tog en tur. Lika artig som vanligt svarar jag såklart yes, no worries. efter klippfärden som varar ett par sekunder e vi i vattnet. hon kör nån form av hundsim och jag funderar på åhur jag ska kunna hjälpa henne. Har ju lärt mig livräddning när man lägger den som ska räddas så sig själv, håller ett grepp vid käken och simmar på rygg. Detta är dock en mycket obehaglig metod för den som räddas så jag försöker istället hålla upp henne över vattnet med ett grepp runt midjan. Rätt tung-simmat men mina muskulösa ben löser ut även denna situation till belåtenhet.
ett annat stopp är vid ett vattenfall där en känd reklambild för schampo tagits. tar en bild på mig själv slängandes bakåt med huvet så vattnet formar en båge.
är vid nån sjö till eller två under dagen.
det sista stoppet är vid en bäck. Där i lever nån form av bäverdjur. Djuret är väldigt lättskrämt samt svårt att se så det gäller att hålla låg profil bredvid bäcken. Står å glor på det bruna vattnet. inget. 10 minuter. inget. efter sisådär en 20 minuter får vi "äntligen" se den rackaren. Tjejjen som står bredvid mig blir näst intill i extas. "wow, aahh, look!!" i en dämpad ton. Själv skrattar jag åt situationen. Här har vi stått å glott på ingenting i 20 minuter för att se ryggen på ett svart djur i storleksklassen 30 cm. På vägen där ifrån pekar jag på en fågel å säger "look! wow! a bird!!". Jag och en jänkare småskrattar och kliver in i bussen igen.
När jag kommer tillbaka till hostelet ser jag genom fönstret till mitt rum att det är två personer i rummet. Jag antar att de är de två tyskorna som jag spelat kort med kvällen innan. Jag kliver in och säger "hello fancy pants!". När jag möter personernas blickar ser jag att det inte är tyskorna utan ett par nya gäster. Nöjd med min inledningsreplik hälsar jag artigt på de 2 kanadensiska tjejjerna.
26/1
Snorklingstur. Pickup 06.50. Buss i 45 min. Ut me en rätt så stor båt. Snorklar å käkar räkor. På vägen tillbaka sitter jag å tänker på hur små vägar denna kontinent har. Strax efter den tanken stannar vi eftersom 2 bilar frontalkrockat i en snäv kurva. Ingen verkar allvarligt skadad och bussen kommer precis förbi olyckan.
På kvällen som är min sista vill jag gå ut på nån öl. Telefonerar med gävlekillarna jag träffat tidigare och vi möts upp. Det är austrailia day så mycket folk ute. Många med flaggor och fejktatueringar. Hänger på ett ställe tills det är på tok för sent att gå hem. Väntar lite till och går sedan hem. På vägen hem passerar jag några uteliggar-aboriginer som hänger/sover utanför en port. En kvinna sitter å halvskriker på ett udda sätt. Känner igen ljudet. Kvinnan från bussen. När jag passerar rullar en pet-flaska ut över trottoarren. Hon frågar om jag kan ge henne flaskan. Jag tar ett par språng-kliv plockar upp flaskan och räcker över den med ett leende. Hon tackar och jag kontrar med no worries. Känner att jag tjänat tillbaka lite kharma sen jag skällde ut denna inföding förra gången. Visst, hon betedde sig fel på bussen och förtjänade då utskällningen, men tycker ändå synd om denna urbefolkning som blivit så dåligt behandlad sen europeerna kom till långt in i modern tid.
4 timmar sömn innan hemresan påbörjas. bedömt 35 timmar senare kommer jag va hemma. nu bara runt 12 timmar kvar.
ses snart kylan.
Uncle brians 25/1: ett av stoppen var vid en fors i regnskogen. I forsen fanns det klippor täckta med alger. detta gjorde dem hala och blev således naturliga vattenrutchkanor. Indiern som tappade en magnet i tidigare inlägg var med. Hon kunde inte simma. Hon frågade mig om jag kunde hjälpa henne om hon tog en tur. Lika artig som vanligt svarar jag såklart yes, no worries. efter klippfärden som varar ett par sekunder e vi i vattnet. hon kör nån form av hundsim och jag funderar på åhur jag ska kunna hjälpa henne. Har ju lärt mig livräddning när man lägger den som ska räddas så sig själv, håller ett grepp vid käken och simmar på rygg. Detta är dock en mycket obehaglig metod för den som räddas så jag försöker istället hålla upp henne över vattnet med ett grepp runt midjan. Rätt tung-simmat men mina muskulösa ben löser ut även denna situation till belåtenhet.
ett annat stopp är vid ett vattenfall där en känd reklambild för schampo tagits. tar en bild på mig själv slängandes bakåt med huvet så vattnet formar en båge.
är vid nån sjö till eller två under dagen.
det sista stoppet är vid en bäck. Där i lever nån form av bäverdjur. Djuret är väldigt lättskrämt samt svårt att se så det gäller att hålla låg profil bredvid bäcken. Står å glor på det bruna vattnet. inget. 10 minuter. inget. efter sisådär en 20 minuter får vi "äntligen" se den rackaren. Tjejjen som står bredvid mig blir näst intill i extas. "wow, aahh, look!!" i en dämpad ton. Själv skrattar jag åt situationen. Här har vi stått å glott på ingenting i 20 minuter för att se ryggen på ett svart djur i storleksklassen 30 cm. På vägen där ifrån pekar jag på en fågel å säger "look! wow! a bird!!". Jag och en jänkare småskrattar och kliver in i bussen igen.
När jag kommer tillbaka till hostelet ser jag genom fönstret till mitt rum att det är två personer i rummet. Jag antar att de är de två tyskorna som jag spelat kort med kvällen innan. Jag kliver in och säger "hello fancy pants!". När jag möter personernas blickar ser jag att det inte är tyskorna utan ett par nya gäster. Nöjd med min inledningsreplik hälsar jag artigt på de 2 kanadensiska tjejjerna.
26/1
Snorklingstur. Pickup 06.50. Buss i 45 min. Ut me en rätt så stor båt. Snorklar å käkar räkor. På vägen tillbaka sitter jag å tänker på hur små vägar denna kontinent har. Strax efter den tanken stannar vi eftersom 2 bilar frontalkrockat i en snäv kurva. Ingen verkar allvarligt skadad och bussen kommer precis förbi olyckan.
På kvällen som är min sista vill jag gå ut på nån öl. Telefonerar med gävlekillarna jag träffat tidigare och vi möts upp. Det är austrailia day så mycket folk ute. Många med flaggor och fejktatueringar. Hänger på ett ställe tills det är på tok för sent att gå hem. Väntar lite till och går sedan hem. På vägen hem passerar jag några uteliggar-aboriginer som hänger/sover utanför en port. En kvinna sitter å halvskriker på ett udda sätt. Känner igen ljudet. Kvinnan från bussen. När jag passerar rullar en pet-flaska ut över trottoarren. Hon frågar om jag kan ge henne flaskan. Jag tar ett par språng-kliv plockar upp flaskan och räcker över den med ett leende. Hon tackar och jag kontrar med no worries. Känner att jag tjänat tillbaka lite kharma sen jag skällde ut denna inföding förra gången. Visst, hon betedde sig fel på bussen och förtjänade då utskällningen, men tycker ändå synd om denna urbefolkning som blivit så dåligt behandlad sen europeerna kom till långt in i modern tid.
4 timmar sömn innan hemresan påbörjas. bedömt 35 timmar senare kommer jag va hemma. nu bara runt 12 timmar kvar.
ses snart kylan.
kortfattat
har inte riktigt tid att sitta å beskriva mina upplevelser de senaste dagarna, men låter er få en snabbis ändå =)
25/1 Uncle brians day tour
bestod i att åka runt i en minibuss till diverse vattenhål i regnskogen för att bada. De hade verkligen ansträngt sig för att turen inte skulle vara som alla andra. bussen rymde 22 personer. Chauffören va max-spexig. Han pratade med bussen. Tutade på alla vägarbetere och kommenderade alla att vinka. Allsång, lekar och roliga historier. en bra dag.
26/1 snorkling stora barriär revet
ah, va kan man säga. känner mig lite bränd i ansiktet nu. snorklade på 3 ställen. enl. båtens crew är vattnet 27grader. Såg inget jättespeciellt...de va bara massa olika fiskar, korall, nån havsskölpadda, ett par hajjar å så hittade jag nemo. eller så kan man beskriva det som att snorkling blir inte bättre än dehär :)
det är australia day. måste hinna fira innan hemresan imorrn.
no worries//
25/1 Uncle brians day tour
bestod i att åka runt i en minibuss till diverse vattenhål i regnskogen för att bada. De hade verkligen ansträngt sig för att turen inte skulle vara som alla andra. bussen rymde 22 personer. Chauffören va max-spexig. Han pratade med bussen. Tutade på alla vägarbetere och kommenderade alla att vinka. Allsång, lekar och roliga historier. en bra dag.
26/1 snorkling stora barriär revet
ah, va kan man säga. känner mig lite bränd i ansiktet nu. snorklade på 3 ställen. enl. båtens crew är vattnet 27grader. Såg inget jättespeciellt...de va bara massa olika fiskar, korall, nån havsskölpadda, ett par hajjar å så hittade jag nemo. eller så kan man beskriva det som att snorkling blir inte bättre än dehär :)
det är australia day. måste hinna fira innan hemresan imorrn.
no worries//
hur mycket kan hända en dag som består av 11-timmar busstur?
23/1
inte mycket trodde jag. lyckligtvis hade jag fel. går på bussen vid 7 på morgonen. Jag blir tilldelad en plats långt bak i bussen som kommer att bli full senare under dagen. Detta var dock en lögn så jag har 2 säten till mitt förfogande under hela resan som var beräknad att ta 10timmar och 50 minuter. Resan tog längre tid. nån gång efter att jag gått på bussen går det på 3 aboriginier som har ett litet barn med sig. Vid ett stopp går de av och en korpulent kvinna röker något. Hon luktar verkligen förfärligt när hon kommer på bussen igen. Jag misstänker att det är något annat än tobak hon rökt. Det är en stolsrad mellan kvinnan och mig. Jag irriterar mig väldigt sparsamt över stanken. Stoppar i hörlurarna och lyssnar till ljuva toner samtidigt som jag lyckas se en kängru. Passerar enorma sockerrörs-odlingar. Något stör mig i mitt stillsamma musiklyssnande. Ut me propphörlurarna ur öronen och upp med blicken. Jag ser aboriginie-kvinnan vifta med armarna å skrika från sin sittplats. Komiskt, tänker jag. I med propparna igen och höjjer volymen. Bussen stannar. Chauffören kommer bak och säger åt kvinnan att hon måste dämpa sig. Han hör henne enda fram trots att hennes plats är över bakaxeln på bussen. Färden fortsätter. Kvinnan fortsätter skrika å vifta. En ung turistkvinna kommer bak och försöker lugna infödingen. Försöket misslyckas. Jag förvånas över att kvinnan bredvid, som den korpulenta infödingen hävdar är hennes syster, inte gör några större försök att lugna den vrålande. Hennes skrik och viftande stör mig mer och mer. Jag tycker synd om det lilla barnet som kanske är släkt med kvinnan. Hennes vrål handlar om att hon älskar busschauffören och kommandon att köra fortare stör mig nu till den grad att adrenalinet börjat pumpa. Helt plötsligt har jag fått super-nog! Jag reser mig och går fram till kvinnan. Adrenalinet i min muskulösa kropp är maxat.
[jag (mycket sansat)] -whats your problem?
[infödingen (hög röst)] -I'm talking to my sister
[jag (än mer sansat)] -can u please keep your voice down? Dont u realise that u are annoying everyone in the bus with your screaming? U are scearing the kid.
[infödingen (högre)] -I can talk to my sister if I want to
[jag (något högre röst än vanligt)] -Yes, u can, but u dont have to shout. She is sitting here right next to u. Keep your voice down!
[infödingen (med jättehög röst)] -Are u going to eat me?
(här ångrar jag lite att jag inte sa "-no, I prefere steak")
[jag (med hög röst)] "whats your problem? are u on drugs?"
[infödingen (fortfarande skrikande)] säger något
[jag, (med en röst som kräver allt adrenalin, lungkapacitet och pondus jag kan åstadkomma. Vrålande så dregglet sprutar i hennes ansikte som är några få decimeter från mitt gap)(få förunnat att få lyssna till)] "-SHUT THE FUCK UP!!!!!"
jag återvänder till min plats. Har en enormt skön känsla i kroppen. På sätt å vis kan känslan jämföras med känslan som uppnås i slutet av en lyckad session av vuxenleken "fram-å-tebax". Nån annan snubbe går fram å försöker tala lugnande med infödingen som inte går att kommunicera med. Jag tänker att jag borde bli förbannad oftare.
Bussen stannar. En polis i ruskigt ful keps kommer och hämtar skrik-kvinnan efter att vi väntat ett tag. Bussen kör vidare.
Vi kommer fram nån timme eller 2 för sent. Ingen shuttle bus väntar vilket är det vanliga när man kommer med grey hound bussarna. Övriga resenärer plockar fram sina telefoner och telefonerar till deras boendeinrättningar. Ingen ska till samma ställe som jag. Eftersom jag inte vill ha strålning på hjärnan och ingen har dött av en promenix börjar jag spatsera efter att fått en vägbeskrivning. Går en bit och frågar igen på en resebyrå. Erhåller en turistkarta samt rådet att ta bussen istället för att bedriva fotvandring med min väska som innehåller på tok för mycket materiel. Trotsar tipset och går istället. Anländer supersvettig. Trots att solen gått ner är det tokvarmt och superfuktigt. 2 tyskor håller på att göra sig i ordning i mitt rum. Jag väntar artigt utan att hetsa på att få ta en duch. kl 19.53 är de klara och frågar om jag ska äta middagen som tillhandahålles gratis av hostelet. Jag får reda på att man tar bussen till utspisningsinrättningen som inte är stationerad på hostelet. När går bussen? frågar jag. 20.00
Bråttom.com. Duschar, jeans på. Skjorta. Hårprodukt i. Parfjum. Ruch ner till incheckningsdisken. Får en biljett och skall precis till att hoppa in i shuttle bussen när jag får reda på att den är full, men kommer tillbaka för att hämta mig. Tillbaka in på rummet. Finjusterar frisyren. På bussen tillsammans med en indier av kvinnligt kön. När vi går av möter vi tyskorna som tydligen haft snabb-ätar-tävlig eftersom de redan är klara med middagen. äter en gratis pasta bollo med indiern. Känner inte för att spendera kvällen med henne, men artig som man är strövar jag ändå runt med henne en sväng efter middagen. In på nån form av butik. hon tappar en kylskåpsmagnet. Tar hastigt upp den och säger "-not broken". Butiksinnehaverskan granskar magneten och hittar en liten defekt. [indiern i en snofsig ton] "-ok I buy it." Betalar 4 dollar med en 100dollars sedel. Går mot hostelet. Passerar en öppen gräsyta. Plötsligt smäller det till. Enorm smäll. Hade jag inte haft en mycket kontrollerbar ringmuskel hade substans trängt ut. Så rädd blir jag. Aldrig har jag vart me om en sån åsksmäll. Konstigt nog syns ingen blixt och inget regn kommer. Upp-piggad av upplevelsen traskar vi vidare.
På rummet har tyskorna en smyg-för-fest eftersom det är strängt förbjudet att dricka på rummet enligt en skylt. Penalties apply. Dock somnar den ena så deras festkväll ställs in. Jag känner konstigt nog fortfarande av att det gungar lite ibland sen båten. Tror att jag kan ha solsting light, så jag går också till sängs.
24/1
Sover ut ordentligt. Tar en pråmenix igen. Tar en fika. Bokar en stendyr snorklingstur. Men ska man ha världens bästa snorkling är det bara lätta på lädret. Det börjar regna. Mot mina instinkter börjar jag shoppa. När man väl satt bollen i rullning är det kört. Köper en handuk, en mugg, 2 t-shirtar samt en keps. Fy faen va me grejjer! Jag som redan har för mycket i min väska. Som tur är finns inte så mycket prylar i världen så att de inte skulle rymmas i väskan.
Får se va kvällen erbjuder för äventyr. Imorgon ska jag på uncle brians day tour. Rekomenderad av många. Dagen efter är snorklingen. Därefter hemresedag.
see u
inte mycket trodde jag. lyckligtvis hade jag fel. går på bussen vid 7 på morgonen. Jag blir tilldelad en plats långt bak i bussen som kommer att bli full senare under dagen. Detta var dock en lögn så jag har 2 säten till mitt förfogande under hela resan som var beräknad att ta 10timmar och 50 minuter. Resan tog längre tid. nån gång efter att jag gått på bussen går det på 3 aboriginier som har ett litet barn med sig. Vid ett stopp går de av och en korpulent kvinna röker något. Hon luktar verkligen förfärligt när hon kommer på bussen igen. Jag misstänker att det är något annat än tobak hon rökt. Det är en stolsrad mellan kvinnan och mig. Jag irriterar mig väldigt sparsamt över stanken. Stoppar i hörlurarna och lyssnar till ljuva toner samtidigt som jag lyckas se en kängru. Passerar enorma sockerrörs-odlingar. Något stör mig i mitt stillsamma musiklyssnande. Ut me propphörlurarna ur öronen och upp med blicken. Jag ser aboriginie-kvinnan vifta med armarna å skrika från sin sittplats. Komiskt, tänker jag. I med propparna igen och höjjer volymen. Bussen stannar. Chauffören kommer bak och säger åt kvinnan att hon måste dämpa sig. Han hör henne enda fram trots att hennes plats är över bakaxeln på bussen. Färden fortsätter. Kvinnan fortsätter skrika å vifta. En ung turistkvinna kommer bak och försöker lugna infödingen. Försöket misslyckas. Jag förvånas över att kvinnan bredvid, som den korpulenta infödingen hävdar är hennes syster, inte gör några större försök att lugna den vrålande. Hennes skrik och viftande stör mig mer och mer. Jag tycker synd om det lilla barnet som kanske är släkt med kvinnan. Hennes vrål handlar om att hon älskar busschauffören och kommandon att köra fortare stör mig nu till den grad att adrenalinet börjat pumpa. Helt plötsligt har jag fått super-nog! Jag reser mig och går fram till kvinnan. Adrenalinet i min muskulösa kropp är maxat.
[jag (mycket sansat)] -whats your problem?
[infödingen (hög röst)] -I'm talking to my sister
[jag (än mer sansat)] -can u please keep your voice down? Dont u realise that u are annoying everyone in the bus with your screaming? U are scearing the kid.
[infödingen (högre)] -I can talk to my sister if I want to
[jag (något högre röst än vanligt)] -Yes, u can, but u dont have to shout. She is sitting here right next to u. Keep your voice down!
[infödingen (med jättehög röst)] -Are u going to eat me?
(här ångrar jag lite att jag inte sa "-no, I prefere steak")
[jag (med hög röst)] "whats your problem? are u on drugs?"
[infödingen (fortfarande skrikande)] säger något
[jag, (med en röst som kräver allt adrenalin, lungkapacitet och pondus jag kan åstadkomma. Vrålande så dregglet sprutar i hennes ansikte som är några få decimeter från mitt gap)(få förunnat att få lyssna till)] "-SHUT THE FUCK UP!!!!!"
jag återvänder till min plats. Har en enormt skön känsla i kroppen. På sätt å vis kan känslan jämföras med känslan som uppnås i slutet av en lyckad session av vuxenleken "fram-å-tebax". Nån annan snubbe går fram å försöker tala lugnande med infödingen som inte går att kommunicera med. Jag tänker att jag borde bli förbannad oftare.
Bussen stannar. En polis i ruskigt ful keps kommer och hämtar skrik-kvinnan efter att vi väntat ett tag. Bussen kör vidare.
Vi kommer fram nån timme eller 2 för sent. Ingen shuttle bus väntar vilket är det vanliga när man kommer med grey hound bussarna. Övriga resenärer plockar fram sina telefoner och telefonerar till deras boendeinrättningar. Ingen ska till samma ställe som jag. Eftersom jag inte vill ha strålning på hjärnan och ingen har dött av en promenix börjar jag spatsera efter att fått en vägbeskrivning. Går en bit och frågar igen på en resebyrå. Erhåller en turistkarta samt rådet att ta bussen istället för att bedriva fotvandring med min väska som innehåller på tok för mycket materiel. Trotsar tipset och går istället. Anländer supersvettig. Trots att solen gått ner är det tokvarmt och superfuktigt. 2 tyskor håller på att göra sig i ordning i mitt rum. Jag väntar artigt utan att hetsa på att få ta en duch. kl 19.53 är de klara och frågar om jag ska äta middagen som tillhandahålles gratis av hostelet. Jag får reda på att man tar bussen till utspisningsinrättningen som inte är stationerad på hostelet. När går bussen? frågar jag. 20.00
Bråttom.com. Duschar, jeans på. Skjorta. Hårprodukt i. Parfjum. Ruch ner till incheckningsdisken. Får en biljett och skall precis till att hoppa in i shuttle bussen när jag får reda på att den är full, men kommer tillbaka för att hämta mig. Tillbaka in på rummet. Finjusterar frisyren. På bussen tillsammans med en indier av kvinnligt kön. När vi går av möter vi tyskorna som tydligen haft snabb-ätar-tävlig eftersom de redan är klara med middagen. äter en gratis pasta bollo med indiern. Känner inte för att spendera kvällen med henne, men artig som man är strövar jag ändå runt med henne en sväng efter middagen. In på nån form av butik. hon tappar en kylskåpsmagnet. Tar hastigt upp den och säger "-not broken". Butiksinnehaverskan granskar magneten och hittar en liten defekt. [indiern i en snofsig ton] "-ok I buy it." Betalar 4 dollar med en 100dollars sedel. Går mot hostelet. Passerar en öppen gräsyta. Plötsligt smäller det till. Enorm smäll. Hade jag inte haft en mycket kontrollerbar ringmuskel hade substans trängt ut. Så rädd blir jag. Aldrig har jag vart me om en sån åsksmäll. Konstigt nog syns ingen blixt och inget regn kommer. Upp-piggad av upplevelsen traskar vi vidare.
På rummet har tyskorna en smyg-för-fest eftersom det är strängt förbjudet att dricka på rummet enligt en skylt. Penalties apply. Dock somnar den ena så deras festkväll ställs in. Jag känner konstigt nog fortfarande av att det gungar lite ibland sen båten. Tror att jag kan ha solsting light, så jag går också till sängs.
24/1
Sover ut ordentligt. Tar en pråmenix igen. Tar en fika. Bokar en stendyr snorklingstur. Men ska man ha världens bästa snorkling är det bara lätta på lädret. Det börjar regna. Mot mina instinkter börjar jag shoppa. När man väl satt bollen i rullning är det kört. Köper en handuk, en mugg, 2 t-shirtar samt en keps. Fy faen va me grejjer! Jag som redan har för mycket i min väska. Som tur är finns inte så mycket prylar i världen så att de inte skulle rymmas i väskan.
Får se va kvällen erbjuder för äventyr. Imorgon ska jag på uncle brians day tour. Rekomenderad av många. Dagen efter är snorklingen. Därefter hemresedag.
see u
@sea
segeltur Whitsundays 20-22/1
på briefingen dagen innan påpekades det kraftfullt hur viktigt det var att komma i tid till båten och att den inte under några omständigheter skulle vänta på någon som kom sent. I vanlig ordning stämde inte detta utan vi kom iväg först nån timme efter utsatt tid. Innan vi bordade båten skulle alla fylla i en blankett med allmänt hälsotillstånd för att få dyka. Här gjorde jag en dundertabbe. En fråga var om man har eller har haft en punkterad lunga. Ärligt svarade jag ja på frågan. Fick reda på att då blir det minsann inget dyka för min del. Jag försäkrade dem om att jag är helt återställd men bara ett australiensiskt läkarintyg kunde nu rädda mig ur denna knipa som jag korkat nog försatt mig i. Vem sa att ärlighet varar längst? Lite småbitter över att missa dyket som ingick i biljettpriset puttrar vi iväg. Min bitterhet avtar en aning när det slutar regna. Eftersom det blåser åt fel håll kör vi med motorn några timmar till en plats där vi snorklar och alla dyker utom jag och en tjejj som hade svarat att hon hade nån lättare form av astma. Klappar en gajgantisk fisk som matas med bröd. Solar på en obekväm korall-strand. Vi äter och kör vidare. Stannar för natten utspisar och går på dryckerna. En jänkare på 60+ har tagit med sig sin fiol och en banjo. Ett kort uppträdande uppskattas av samtliga och alla får en visa på hjärnan. Därefter drinking games följt av sömn. Dagen efter blåser det åt rätt håll så vi hissar seglen och framrycker likt miljöpartister över oceanen till White sundays. Sista biten försöker de starta motorn men här vinner green peace mark. Motorn startar inte. Ner i gummibåten och in till stranden som här består av sand. Efter några kort från en utsiktsplats far vi tillbaka till båten för lunch. De har då bytt soppafilter så nu ska rovan gå igen. Efter lunchen försöker de starta igen men nu blir det 2-0 till miljöpartiet vs. fossila bränslen. Tydligen har de fått sånadär alger som bara växer i diesel i tankarna. Ner i gummibåten igen och iväg till samma ställe som vi kom från. Nu badar vi vattnet som vi kikade ut över före lunch.
På så nordliga breddgrader som jag nu befinner mig finns det maneter i vattnet. Det finns 2 arter som är sällsynta, men stenfarliga, så vid snorkling och dykning måste våtdräkt bäras. Nu när vi badar kör vi dock free style utan dräkt. skönt. Ser nån sting ray simma förbi. Plaskar å solar, gör en mänsklig pyramid innan vi far tillbaka till båten med motorhaveri.
Den stackars lilla 20-hästars motorn på gummibåten får bogsera ut oss från platsen där vi ligger. Det är en svag bris så upp med ett segel å segla i töntigt låg hastighet. Vi kommer knappt nån vart. Det blir mörkt. Sista biten blir vi bogserade av nån annan båt. Stannar för natten och äter middag vid 9 på kvällen. Dagen efter är det dags för snorkling igen. Ner i gummibåten och iväg mot en strand i närheten där det ligger nån form av bar/restaurang/resort. Snorklingen är inge vidare så hänger mest vid poolen på haket. Känner att jag måste komma ikapp med solbrännan så väljer att inte använda solkräm denna dag. Solkräm är för blekfisar och nu mer platsar jag inte i denna enorma skara av sämre vetande människor. Efter lunch börjar vi dra oss hemåt igen med hjälp av svag vind samt den lilla gummibåten med 20hästars-snurran.
allt som allt en trevlig tur. Dock va de surt att jag inte fick dyka. Kan ju inte heller veta vilka platser vi hade besökt om vi inte hade haft motorhaveri.
På kvällen blir det middag samt utekväll med båtgänget. Lägger mig strax efter midnatt för att få några timmars sömn innan 11-timmars-buss-resan som skall påbörjas 07.00.
ö lot av happenings down under
19/1 forts
Efter frukosten fick jag syn på en reklamaffich som intresserade mig kraftfullt! Bakgrunden till detta är att jag för nån vecka sedan, när jag var i byron bay, övervägde att provflyga helikopter men prioriterade bort det av diverse anledningar. Kan inte säga att jag direkt ångrade mitt beslut men hade ju vart najs å va pajlot för några minutes. I alla fall. Här hittade jag mig själv, framför en reklamaffich som erbjöd "take the controls heicopter tour" för nästan håndra dollar mindre än i byron bay. In på en resebyrå. Hon ringer. Jag är skeptisk till att jag ska kunna hinna med detta eftersom klockan är runt 8. kl 14 ska jag på briefing ang. segelturen. Hon frågar om kl 11 känns som en bra tid. Hur bra som helst. Glider runt en sväng på gatorna innan jag tar bussen to Airport. Jag förväntar mig att instruktören skall flyga kärran och man får prova att hålla i spakarna en sväng men det visar sig vara mycket bättre än så. Han visar helikopetern. Jätteliten. Stencool. Lite av en hot-rod modell som saknar dörrar. I alla fall. Han beordrar mig att sätta mig på pilotsidan. Sedan går vi igenom reglagen. Där handbromsen på din halvruttna volvo sitter sitter en liknande mojäng. Dock är den till för att reglera höjden. Pedaler för stjärtrotorn samt glödjepinnen (joy stick) för fram/bak/höger/vänster. I vilket fall som helst hoppar han in på andra sidan. Kärran är utrustad med dubbelkomando så han lyfter och säger sedan till mig hur jag ska göra för att komma dit jag vill. Upplevelse.com! Visst drygt 2000Skr för en timmes activity är ju lite saftigt, men det finns nya pengar att tjäna =). klart värt det. Efter nån kvart är det dags att hovra. inte lätt att hålla farkosten still i luften, men det går ändå bra för mig av instruktören att döma. Visst, han säger väl till alla att de va bra gjort, men det verkade ändå som det låg något i det han sa, av döma av sättet han sa det på. typ "skönt att inte behöva flyga me nån som e komplett-total-värdelös för en gångs skull", om man lyssnade mellan raderna. på vägen hem slog han av motorn så man fick känna hur det kändes. Då var dock han 100% in charge of controls under förevisningen, så vi närmade oss marken hyfsat sansat ändå, tills han slog igång motorn igen på hoppavstånd från marken (nästan).
Tar bussen tillbaka. Eftersom jag är så otroligt rutti, behöver jag bara vänta ett litet gäng minuter innan den dyker upp. Äter lunch. Tebax till hostelet, checkar in. Iväg till segelturen. Checkar in. Iväg till supermarketen. Köper chips, beef jerkey samt blixtlåslösa tygkassar för att packa personlig utr. i. Inga blixtlås on the boat. Kvalster eller loppor eller något lever nämligen uteslutande på att mumsa blixtlås så tar man med sig ett blixtlås kommer alla madrasser ätas upp av jätteläskiga skadedjur. eller nåt. Därefter framrycker jag till "thirsty camel" bottleshop och inhandlar en cask goon samt 10 öl. Inte för att jag kommer hälla i mig denna ofantliga mängd alkoholhaltiga dryck själv, men bara goon blir tråkigt, och 5 öl per dygn kan ju vara snålt. Glasflaskor får inte medföras, så nöjd med mitt inköp traskar jag tillbaka till hostelet. Bestämer mig för att uppsöka hamnen. Funderar på att ringa en gammal millitärkollega tillika res-vän och fråga. Han vet nämligen: "-hamnen ligger mot havet!" Tar mina pisstofflebeklädda fötter och traskar mot havet. Tillsist hittar jag båten samt cafeet vi ska samlas utanför. Tillbaka till hostelet igen. Mitt rum har invarderats av korpulenta kvinnor från storbrittanien. faen. jag vill ju duscha å äta middag, inte sitta här som ett pucko å skriva.
aja. hoppas att er torsdag har varit lika inspirerande som min.
tjena.
fortfarande 19/1
fan. vad har hänt? har jag gått och blivit blondinbella? skriver ju som en besatt. Men, nu har har jag än en gång något att berätta:
Efter att jag slagit ihop dotan efter förra inlägget tog jag en dusch. Ren som få slog jag följe med en brasilienare för att smeta i mig middag. Vi spatserade och hittade en italiensk restaurang som jag fastnade för. Jag såg en skylt: Fläskfilé med jordgubbar, jordgubbssås och brie. Det låter vedervärdigt i mina öron, men eftersom det inte va billigt tänkte jag att det måste avsmakas. Till min förtjusning så va det en hejj dundrans fin rätt. En najs sallad och en halv rejäl fläskfilé. Gordon Ramsay hade hoppat av glädje och kommenterat den fina kontrasten mellan sälta och sötma. Till er andra pannkaksätare kan jag meddela att det han menat, om han hade kommenterat, är att det inte smakade alls som jordgubbar på rulltårtan, utan som något som är som gjort för att serveras tillsammans med en grisbit. Vidare slapp man även pommes, vilket serveras allt för flitigt på denna kontinent.
BravissimoAlfaRomeo
gonatt
Efter frukosten fick jag syn på en reklamaffich som intresserade mig kraftfullt! Bakgrunden till detta är att jag för nån vecka sedan, när jag var i byron bay, övervägde att provflyga helikopter men prioriterade bort det av diverse anledningar. Kan inte säga att jag direkt ångrade mitt beslut men hade ju vart najs å va pajlot för några minutes. I alla fall. Här hittade jag mig själv, framför en reklamaffich som erbjöd "take the controls heicopter tour" för nästan håndra dollar mindre än i byron bay. In på en resebyrå. Hon ringer. Jag är skeptisk till att jag ska kunna hinna med detta eftersom klockan är runt 8. kl 14 ska jag på briefing ang. segelturen. Hon frågar om kl 11 känns som en bra tid. Hur bra som helst. Glider runt en sväng på gatorna innan jag tar bussen to Airport. Jag förväntar mig att instruktören skall flyga kärran och man får prova att hålla i spakarna en sväng men det visar sig vara mycket bättre än så. Han visar helikopetern. Jätteliten. Stencool. Lite av en hot-rod modell som saknar dörrar. I alla fall. Han beordrar mig att sätta mig på pilotsidan. Sedan går vi igenom reglagen. Där handbromsen på din halvruttna volvo sitter sitter en liknande mojäng. Dock är den till för att reglera höjden. Pedaler för stjärtrotorn samt glödjepinnen (joy stick) för fram/bak/höger/vänster. I vilket fall som helst hoppar han in på andra sidan. Kärran är utrustad med dubbelkomando så han lyfter och säger sedan till mig hur jag ska göra för att komma dit jag vill. Upplevelse.com! Visst drygt 2000Skr för en timmes activity är ju lite saftigt, men det finns nya pengar att tjäna =). klart värt det. Efter nån kvart är det dags att hovra. inte lätt att hålla farkosten still i luften, men det går ändå bra för mig av instruktören att döma. Visst, han säger väl till alla att de va bra gjort, men det verkade ändå som det låg något i det han sa, av döma av sättet han sa det på. typ "skönt att inte behöva flyga me nån som e komplett-total-värdelös för en gångs skull", om man lyssnade mellan raderna. på vägen hem slog han av motorn så man fick känna hur det kändes. Då var dock han 100% in charge of controls under förevisningen, så vi närmade oss marken hyfsat sansat ändå, tills han slog igång motorn igen på hoppavstånd från marken (nästan).
Tar bussen tillbaka. Eftersom jag är så otroligt rutti, behöver jag bara vänta ett litet gäng minuter innan den dyker upp. Äter lunch. Tebax till hostelet, checkar in. Iväg till segelturen. Checkar in. Iväg till supermarketen. Köper chips, beef jerkey samt blixtlåslösa tygkassar för att packa personlig utr. i. Inga blixtlås on the boat. Kvalster eller loppor eller något lever nämligen uteslutande på att mumsa blixtlås så tar man med sig ett blixtlås kommer alla madrasser ätas upp av jätteläskiga skadedjur. eller nåt. Därefter framrycker jag till "thirsty camel" bottleshop och inhandlar en cask goon samt 10 öl. Inte för att jag kommer hälla i mig denna ofantliga mängd alkoholhaltiga dryck själv, men bara goon blir tråkigt, och 5 öl per dygn kan ju vara snålt. Glasflaskor får inte medföras, så nöjd med mitt inköp traskar jag tillbaka till hostelet. Bestämer mig för att uppsöka hamnen. Funderar på att ringa en gammal millitärkollega tillika res-vän och fråga. Han vet nämligen: "-hamnen ligger mot havet!" Tar mina pisstofflebeklädda fötter och traskar mot havet. Tillsist hittar jag båten samt cafeet vi ska samlas utanför. Tillbaka till hostelet igen. Mitt rum har invarderats av korpulenta kvinnor från storbrittanien. faen. jag vill ju duscha å äta middag, inte sitta här som ett pucko å skriva.
aja. hoppas att er torsdag har varit lika inspirerande som min.
tjena.
fortfarande 19/1
fan. vad har hänt? har jag gått och blivit blondinbella? skriver ju som en besatt. Men, nu har har jag än en gång något att berätta:
Efter att jag slagit ihop dotan efter förra inlägget tog jag en dusch. Ren som få slog jag följe med en brasilienare för att smeta i mig middag. Vi spatserade och hittade en italiensk restaurang som jag fastnade för. Jag såg en skylt: Fläskfilé med jordgubbar, jordgubbssås och brie. Det låter vedervärdigt i mina öron, men eftersom det inte va billigt tänkte jag att det måste avsmakas. Till min förtjusning så va det en hejj dundrans fin rätt. En najs sallad och en halv rejäl fläskfilé. Gordon Ramsay hade hoppat av glädje och kommenterat den fina kontrasten mellan sälta och sötma. Till er andra pannkaksätare kan jag meddela att det han menat, om han hade kommenterat, är att det inte smakade alls som jordgubbar på rulltårtan, utan som något som är som gjort för att serveras tillsammans med en grisbit. Vidare slapp man även pommes, vilket serveras allt för flitigt på denna kontinent.
BravissimoAlfaRomeo
gonatt
väljer rubriken positiv energi till detta inlägg
18/1 forts.
Scooteroo-turen va lika idiotfjantig som man kunde förvänta sig. Eller nej, det va banne mig värre. 60 pers på varsin chopper moppe. Vänta på att folk ska betala, vänta på att folk ska kladda på fejktatueringar likt lågstadiebarn, vänta på att de ska lära sig köra, vänta på att alla är beredda, vänta, vänta. Förstod att jag inte skulle uppleva någon form av körglädje, men trodde att omgivningarna skulle räcka för att det skulle kännas som en trevlig tur. Aja fick i alla fall se en å annan kängrujävel. Alla andra idioter verkade dock tycka att turen va helt awsome! Sjukt va tråkigt folk måste ha i vanliga fall.Dehär e ju ändå framröstat som en topp 10 activity all over Australia =). Lyckades även med att tappa solglasögonen ner i oceanen från en brygga, så de sjönk, innan jag han kasta mig efter dem. Trots att jag lärt mig själv att inte förvara glasögonen på kepsen så hamnar de där ändå ibland. Man e ju för jävla mossig i skallen stundtals.
När jag var klar för att ge mig av till nästa destination (Airlie Bech) fanns det tid att ta en bira. Jag beställer mig en bira i hostelets bar och till min förvåning bjuder den högljudde managern på biran. Han är en man som pratar dubbelt så högt som en vanlig människa och verkar älska att höra sin egen röst. Men han verkar gilla mig eftersom han tidigare bjudit på internet, å nu på en bira.
På bussen kl 21.10 sitter där och lyckas precis somna emellanåt. Vi stannar två gånger under natten. Gång nummer två köper jag ett nytt par solglasögon på en öde mack mitt i natten. chill. nu e jag framme i Airlie Beach. Datum: 19/1. Klockan är 06.33. Pip.
Scooteroo-turen va lika idiotfjantig som man kunde förvänta sig. Eller nej, det va banne mig värre. 60 pers på varsin chopper moppe. Vänta på att folk ska betala, vänta på att folk ska kladda på fejktatueringar likt lågstadiebarn, vänta på att de ska lära sig köra, vänta på att alla är beredda, vänta, vänta. Förstod att jag inte skulle uppleva någon form av körglädje, men trodde att omgivningarna skulle räcka för att det skulle kännas som en trevlig tur. Aja fick i alla fall se en å annan kängrujävel. Alla andra idioter verkade dock tycka att turen va helt awsome! Sjukt va tråkigt folk måste ha i vanliga fall.Dehär e ju ändå framröstat som en topp 10 activity all over Australia =). Lyckades även med att tappa solglasögonen ner i oceanen från en brygga, så de sjönk, innan jag han kasta mig efter dem. Trots att jag lärt mig själv att inte förvara glasögonen på kepsen så hamnar de där ändå ibland. Man e ju för jävla mossig i skallen stundtals.
När jag var klar för att ge mig av till nästa destination (Airlie Bech) fanns det tid att ta en bira. Jag beställer mig en bira i hostelets bar och till min förvåning bjuder den högljudde managern på biran. Han är en man som pratar dubbelt så högt som en vanlig människa och verkar älska att höra sin egen röst. Men han verkar gilla mig eftersom han tidigare bjudit på internet, å nu på en bira.
På bussen kl 21.10 sitter där och lyckas precis somna emellanåt. Vi stannar två gånger under natten. Gång nummer två köper jag ett nytt par solglasögon på en öde mack mitt i natten. chill. nu e jag framme i Airlie Beach. Datum: 19/1. Klockan är 06.33. Pip.
on the right bana igen
17/1 Town of 1770 - Agnes Water
Tror ni att de vart nån fjantmoppe tur? nee. regnet tilltog och turen ställdes in än en gång. Nu har jag bokat surfkurs för morgondagen istället. Surfkursen kör dom även vid regn. Nu kan bara för stora vågor förstöra mina förhoppningar.
18/1 Town of 1770 - Agnes Water
Gick och lade mig i sån tid att min skönhetssömn inte skulle hinna fullbordas, men prioriterade bort den för att umgås me de andra filurerna som bor här. Hade en trevlig kväll med ett par muggar goon. Vaknade otaliga gånger innan der var dags att gå upp kl 8 ändå. Upp, packade ihop mina pinaler, checkade ut samt for iväg på surfkursen. Inget regn i sikte. Vågorna var optimala för nybörjare enl. instruktören. Lyckades komma upp på brädan ett par gånger, men ändå blev jag inte helt såld på denna sport. Ett sånt jävla paddlande innan man kommer nån vart. Sen ska man vänta på rätt våg. Lite segt enl. mig, men kul. Känns som jag säger emot mig själv. Det jag försöker få fram är att jag kan tänka mig att prova igen, men att jag inte tänker sälja bilen å istället köpa en surfbräda.
Nu har jag precis ätit lunch. Igår köpte jag en pasta och fick en portion som hade räckt till 3 stora starka karlar, så som jag själv. Miljömedvetet doggy-bagade jag de två portionerna som vart kvar och micrade på en portion till lunch.
Nu vätar jag på scooteroo turen igen. Tror att turen är på min sida idag, så nu ska jag eye-ball:a ögonen ur varendra kängru som kommer i mitt synfält.
Därefter går bussen kl 21.20 mot Airlie Beach. Där väntar nån form av segelbåt av race-modell på mig. I denna farkost ska jag utforska stora barriärrevet i ett par nätter, 3 dagar.
stay sunny!
Tror ni att de vart nån fjantmoppe tur? nee. regnet tilltog och turen ställdes in än en gång. Nu har jag bokat surfkurs för morgondagen istället. Surfkursen kör dom även vid regn. Nu kan bara för stora vågor förstöra mina förhoppningar.
18/1 Town of 1770 - Agnes Water
Gick och lade mig i sån tid att min skönhetssömn inte skulle hinna fullbordas, men prioriterade bort den för att umgås me de andra filurerna som bor här. Hade en trevlig kväll med ett par muggar goon. Vaknade otaliga gånger innan der var dags att gå upp kl 8 ändå. Upp, packade ihop mina pinaler, checkade ut samt for iväg på surfkursen. Inget regn i sikte. Vågorna var optimala för nybörjare enl. instruktören. Lyckades komma upp på brädan ett par gånger, men ändå blev jag inte helt såld på denna sport. Ett sånt jävla paddlande innan man kommer nån vart. Sen ska man vänta på rätt våg. Lite segt enl. mig, men kul. Känns som jag säger emot mig själv. Det jag försöker få fram är att jag kan tänka mig att prova igen, men att jag inte tänker sälja bilen å istället köpa en surfbräda.
Nu har jag precis ätit lunch. Igår köpte jag en pasta och fick en portion som hade räckt till 3 stora starka karlar, så som jag själv. Miljömedvetet doggy-bagade jag de två portionerna som vart kvar och micrade på en portion till lunch.
Nu vätar jag på scooteroo turen igen. Tror att turen är på min sida idag, så nu ska jag eye-ball:a ögonen ur varendra kängru som kommer i mitt synfält.
Därefter går bussen kl 21.20 mot Airlie Beach. Där väntar nån form av segelbåt av race-modell på mig. I denna farkost ska jag utforska stora barriärrevet i ett par nätter, 3 dagar.
stay sunny!
ojoj... ett inlägg som jag skrev lång tajm ago
14/1 hervey bay
ojoj. dethär inlägget ramlar in lite på fel ställe..
Tar sovmorgon, igen. Det är ju trots allt semester. Eftersom jag känner att jag ligger efter med solbrännan struntade jag i solkrämen under gårdagen och är en gnutta röd på buken, så stranden känns inte som nåt vidare alternativ. Tar istället fram dotan och skriver detta efter frukost tillsammans med några ur fraser island-gänget. Bussen till nästa destination går 14.25. Försöker mig på kängru spotting under bussresan men failar kapitalt. Kan ännu inte bocka av "stirra vild kängru i ögonen tills den frågar om jag käkat bläng-sylta med titt-sås" från checklistan. Går i alla fall smidigt att komma till hostelet där en billig middag intages. Dock innehåller kycklinggrytan som är dagens rätt selleri, vilket måste vara djävulens inovation. Imorgon tror jag obestämt att jag ska starta en "utrota sellein" kampanj. Däremot har jag upptäckt "beef jerky". Torkad biff som med fördel avsmakas tillsammans med valfritt öl. fenomenalt!
ändrade planer
17/1
Var inbokad på en tur med namnet Cast Away. Nån form av extremcamping på en ö dit man blir utflugen med ett plan som landar på vattnet. Vädret har dock gjort att denna tur blivit inställd. Nu regnar det dock bara ypperst lite emellanåt så jag har bokat in mig på en scooteroo tur om en kvart. Detta är nån helfjantig chopper-moppe tur på 3 timmar. Men va gör man inte? Kan ju inte sitta här å glo på film mer, då växer min lilla stjärt fast i underlaget.
I alla fall kommer det bli hur kul som helst. Sen väntar en segeltur i stora barriärrevet om ett par dagar. Må vädergudarna vinna på lotto eller nåt så de berikar oss här på rätt sida om ekvatorn med cancerframkallande solskensdagar!
Heejj paa!
Var inbokad på en tur med namnet Cast Away. Nån form av extremcamping på en ö dit man blir utflugen med ett plan som landar på vattnet. Vädret har dock gjort att denna tur blivit inställd. Nu regnar det dock bara ypperst lite emellanåt så jag har bokat in mig på en scooteroo tur om en kvart. Detta är nån helfjantig chopper-moppe tur på 3 timmar. Men va gör man inte? Kan ju inte sitta här å glo på film mer, då växer min lilla stjärt fast i underlaget.
I alla fall kommer det bli hur kul som helst. Sen väntar en segeltur i stora barriärrevet om ett par dagar. Må vädergudarna vinna på lotto eller nåt så de berikar oss här på rätt sida om ekvatorn med cancerframkallande solskensdagar!
Heejj paa!
livin' the wet dream
14-16/1
REGN. faen. sen jag anlande har i "town of 1770/Agnes water" har det regnat hela tiden. har fordrivit tiden med att sova, kolla film, last ut det som va kvar i min bok. Igar va jag pa shoppingtur. kopte en cask goon samt en penna. denna hala har inte mycke annat att erbjuda en regnig dag. Puben som finns har ar som haket pa en svensk camping. inte mycket att hanga i julgranen.
Var inbokad pa en tur me nan form av extremcamping ett dygn men den ar installd pga vadret. hoppas de blir battre vader i airlie beach som ar nasta destination med batutflykt
aa.. finns val inte mycke mer at saga.
tjenis
REGN. faen. sen jag anlande har i "town of 1770/Agnes water" har det regnat hela tiden. har fordrivit tiden med att sova, kolla film, last ut det som va kvar i min bok. Igar va jag pa shoppingtur. kopte en cask goon samt en penna. denna hala har inte mycke annat att erbjuda en regnig dag. Puben som finns har ar som haket pa en svensk camping. inte mycket att hanga i julgranen.
Var inbokad pa en tur me nan form av extremcamping ett dygn men den ar installd pga vadret. hoppas de blir battre vader i airlie beach som ar nasta destination med batutflykt
aa.. finns val inte mycke mer at saga.
tjenis
Livin' the dream
10/1
Sover ut, tvättar och spenderar eftermiddagen på stranden. Rätt så intetsägande dag. På kvällen är det briefing ang. Fraser island turen. Sätter mig vid ett bord med 2 irländska tjejjer, 3 tyska killar samt en italienare. Vi blir en grupp som ska framrycka i samma fordon genom sanden på ön, som är världens största sand-ö. Fordonen som tillhandahålls är TLC av varierande årsmodell (Toyota Land Cruiser). Militärnostalgi. Skillnaden dock är att denna bil inte går på knäna av massa pansar. Rutorna går att veva ner och när man kör gör man det barfota. Sweet! I övrigt består briefingen i att enas om vad för mat vi ska köpa med oss samt info ang. Dingos som lever på ön. Dingos nån form av hunddjur som är vilda och gärna äter små barn eller turister till frukost. Efter denna genomgång besöker vi ett bottleshop för att inhandla varierande drycker. Bottleshopen har "drive thru". Coolt! Dagen avslutas med middag följt av biljard med italienaren.
11-13/1 Fraser Island
Upp i ottan. Stuvar in mat, sovsäckar samt personlig utrustning i bilen och anmäler framryckningsberedd vid 9 på morgonen efter ännu en briefing. Kommer till ön. Kolonnen som består av 4 fordon, med ca 7 personer i varje, stannar till i regnskogen. Jag klättrar upp i en lian och ber nån ta en bild. Vi fyller vattenflaskorna ur en bäck. Känns ruskigt fel att dricka detta klara djungelvatten utan att klorera det, men det smakar bra och jag slipper "jalla" (magsjuka) trots att jag dricker en halvliter. Vi kör vidare, ut på stranden, in i djungen igen. Stannar på nästa plats som erbjuder en 2 km fotvandring nån stans mot nån form av vattenhål. första kilometern är i skogen. Det är stenvarmt! tungt att gå i den mjuka sanden trots att ingen stridsutrustning bäres. Ut ur skogen och vi möts av öken. Fortsätter knata. känns som en scen ur Tin-Tin när man går över sanddynerna och får syn på en oas. Är det en hägring? Vi har gått några hundra meter i kokhet sand. Nu ser vi en liten sjö och regnskog på andra sidan. Mot vattnet. Backen ner mot vattnet tycks ha optimal vinkel mot solen för att absorbera all värme solen har att erbjuda. Fantastiskt att tillslut känna sina brända fotsulor nå vattnet. Jag brukar inte vara en big fan av att plaska och bada, men dethär är det bästa badet jag någonsin tagit. Vattnet är runt 30 grader. åt ena hållet ser man öken, åt andra hållet regnskog. fantastiskt. Några fiskar mumsar i sig några hudflagor från mina fötter innan det är dags att lämna denna fantastiska plats. Uppsittning i fordonen efter lite volleybollande på stranden.
Vi framrycker till campen där tälten redan är resta. Gör middag och utspisar mat och öl. Blir spontanfest på kvällen med diverse drinking-games. Trevlarns.
Följande dagar/kväll förflyter på ungefär samma sett. Köra fast i sand med TLC:n, bada i diverse vatten, utsiktsplatser över diverse naturfenomen och ett skeppsvrak. Ser nå små töntiga vilda sköldpaddor i en sjö. Dingos springer runt på campen. Kanadensarna dricker goon dygnet runt. En klart rolig och intressant utflykt på 3 dagar, 2 nätter.
//
Sover ut, tvättar och spenderar eftermiddagen på stranden. Rätt så intetsägande dag. På kvällen är det briefing ang. Fraser island turen. Sätter mig vid ett bord med 2 irländska tjejjer, 3 tyska killar samt en italienare. Vi blir en grupp som ska framrycka i samma fordon genom sanden på ön, som är världens största sand-ö. Fordonen som tillhandahålls är TLC av varierande årsmodell (Toyota Land Cruiser). Militärnostalgi. Skillnaden dock är att denna bil inte går på knäna av massa pansar. Rutorna går att veva ner och när man kör gör man det barfota. Sweet! I övrigt består briefingen i att enas om vad för mat vi ska köpa med oss samt info ang. Dingos som lever på ön. Dingos nån form av hunddjur som är vilda och gärna äter små barn eller turister till frukost. Efter denna genomgång besöker vi ett bottleshop för att inhandla varierande drycker. Bottleshopen har "drive thru". Coolt! Dagen avslutas med middag följt av biljard med italienaren.
11-13/1 Fraser Island
Upp i ottan. Stuvar in mat, sovsäckar samt personlig utrustning i bilen och anmäler framryckningsberedd vid 9 på morgonen efter ännu en briefing. Kommer till ön. Kolonnen som består av 4 fordon, med ca 7 personer i varje, stannar till i regnskogen. Jag klättrar upp i en lian och ber nån ta en bild. Vi fyller vattenflaskorna ur en bäck. Känns ruskigt fel att dricka detta klara djungelvatten utan att klorera det, men det smakar bra och jag slipper "jalla" (magsjuka) trots att jag dricker en halvliter. Vi kör vidare, ut på stranden, in i djungen igen. Stannar på nästa plats som erbjuder en 2 km fotvandring nån stans mot nån form av vattenhål. första kilometern är i skogen. Det är stenvarmt! tungt att gå i den mjuka sanden trots att ingen stridsutrustning bäres. Ut ur skogen och vi möts av öken. Fortsätter knata. känns som en scen ur Tin-Tin när man går över sanddynerna och får syn på en oas. Är det en hägring? Vi har gått några hundra meter i kokhet sand. Nu ser vi en liten sjö och regnskog på andra sidan. Mot vattnet. Backen ner mot vattnet tycks ha optimal vinkel mot solen för att absorbera all värme solen har att erbjuda. Fantastiskt att tillslut känna sina brända fotsulor nå vattnet. Jag brukar inte vara en big fan av att plaska och bada, men dethär är det bästa badet jag någonsin tagit. Vattnet är runt 30 grader. åt ena hållet ser man öken, åt andra hållet regnskog. fantastiskt. Några fiskar mumsar i sig några hudflagor från mina fötter innan det är dags att lämna denna fantastiska plats. Uppsittning i fordonen efter lite volleybollande på stranden.
Vi framrycker till campen där tälten redan är resta. Gör middag och utspisar mat och öl. Blir spontanfest på kvällen med diverse drinking-games. Trevlarns.
Följande dagar/kväll förflyter på ungefär samma sett. Köra fast i sand med TLC:n, bada i diverse vatten, utsiktsplatser över diverse naturfenomen och ett skeppsvrak. Ser nå små töntiga vilda sköldpaddor i en sjö. Dingos springer runt på campen. Kanadensarna dricker goon dygnet runt. En klart rolig och intressant utflykt på 3 dagar, 2 nätter.
//
3(forts) - 9 Januari 2012 down under
3/1 forts
Hade en föreställning om hur infödingen som skulle hålla boomerangkursen skulle se ut, och den stämde nästan till 100%. Riktigt grova gula tänder i underkäken. De 2 mittersta saknades. Riktigt mörk i huden och långt krulligt hår. hur som helst, iväg till en park där han förevisade ett par kast. Det blåste som faen så inte ens han lyckades få den att komma tillbaka så han kunde fånga den. Men nu har jag i alla fall fattat principen =)
Efter denna utflykt gick jag in på ett ställe som säljer dagsturer och dylikt för att skaffa mig en tur till blue mountains. Det gick bra. Sen frågade jag även om möjligheterna att fara nån stans norr ut nu när min sydneyvistelse lider mot sitt slut. Det va de värre med. Enligt säljaren så va de übersvårt att hitta ngt boende i byron bay som jag hade som förslag samt att bussarna troligen också var fullbokade. Tåg kunde hon inte hjälpa mig med. Utan vidare plan slutade jag diskutera detta med henne och lämnade platsen.
Senare gick jag förbi ett annat ställe som tillhandahåller samma typ av tjänster tvärs över gatan. Utanför såg jag en skylt med massa olika platser och antal nätter på varje plats. Totalt räknade jag till 21 nätter och en massa aktiviteter. Priset på kalaset var $1099. Detta verkade klart som en intressant deal så jag förflyttade mina tassar in i lokalen. Där möts jag av en speedad säljare som frågar om han kan hjälpa mig. Vi slår oss ner och börjar diskutera vad jag kan vara intresserad av för typ av aktiviteter. Medan kvinnan på förra stället inte verkade vara intresserad av att sälja något alls, för att det var fullt och problematiskt samt att 3 veckor enl. henne var kort om tid att hinna med östkusten, ser denhär snubben inga problem. Klart du hinner me de viktigaste upp till cairns! När jag frågade om risken att bussarna är fullbokade kollade han direkt och svarade att det finns plats. Han var verkligen en najs guy med driv som få. Jag överväger risken att han inte har något bra att erbjuda, utan att han bara är en bra säljare, men tar den risken och låter honom sälja på mig div resor och aktiviteter för runt 10.000.- Några hostel-nätter ingår inte i priset samt flyg tillbaka från cairns. Bokar ett flyg själv på samma ställe och de sista nätterna hjälper han mig boka ngra dagar senare. Totalt går kalaset på runt 15.000Skr, men jag skiter ändå i att sitta å dividera om priset. Kanske kunde gått att pruta lite mer än jag gjorde, men tror ändå det är en helt ok deal.
4/1 Blue mountains
Blir runtvallade som en skock får i en liten buss. Man känner av tidspressen i schemat, men ser ändå en hel del exotiska vyer. Åker världens brantaste linbana. Åker världens brandaste "tåg" (nå vagnar på en räls som drogs upp å ner me en wire ca 100m). En tredje linpana tar oss över en ravin där botten är 245m under linbanan. På hemvägen ser vi en hällristning föreställande en kängru. in i bussen igen. till OS-stadion. stannar 5 minuter. in i bussen igen som slutligen tar oss till en båt som ännu mer slutligen tar oss tillbaka till centrala sydney via floden. På båten träffar jag en holländsk tjejj och vi beslutar oss för att ta en öl senare på kvällen. Först måste jag träffa en svensk random-snubbe som jag mailat me. Träffar honom, tar en stek, släpar me han till stadsdelen där jag bor, köper 4l goon (vin), möter upp holländskan. Sedan går vi 3 till mitt hostel för en "fördrink". Dom är helt i schock över hur svinigt det är i köket. Och dom har rätt. Vet inte hur många personer som bor där, men det finns 21 rum i alla fall. Totalt finns det bedömt 10 muggar och noll glas så jag skär itu ett par flaskor så vi kan inmundiga backpackerdrickan. Efter ett par "glas" ger jag bort det som är kvar av goon:et till nån annan random holländare som känns lagom tacksam. Ut på ett par ställen för ett par öl. Den svenske killen lider av jet-lag och drar hem medans jag och min nyfunne holländske vän avnjuter ett öl till på ett ställe med tvivelaktiga attribut.
5/1 och 6/1
Checkar ut. Går och hämtar biljetterna. Träffar holländaren och tar en bit mat. Hon drar vidare mot melbourne. Min buss till byron bay går kl 19. Planen va att ha sista sydneydagen på Bondi beach men det är mulet. Ringer den svenske killen. han är på väg dit. Vi möts upp och slår följe. På bussen mot boni beklagar han sig över hur mycket skit han har packat ner i sin "strand-bag". Jag sneglar på hans proppade väska och tänker "dumt, jag har ju allt man behöver i en hälften så proppad väska" Väl framme ska vi byta om. Då inser han att han glömt badbyxorna. Mu a ha haha ha!!! däremot har han me systemkamera, I-pad osv. Bra kul tänker jag å vi går å köper ett par badbrallor på en seconhandaffär. han provar ett par först och frågar expediten om de finns i större storlek. Vad jag vet brukar det bara vara en av varje i seconhandaffärer, men va vet jag. Är så långt ifrån "frequent buyer" av seconhandbadshorts man kan komma =). Molnen har i alla fall skingrats så vi har en bra eftermiddag på playyan!
19.00 sitter jag på bussen som börjar rulla mot byron bay. Lagom seg 12 timmars bussresa. Har dock glädjen att sitta bredvid en snygg och trevlig belgisk tjejj som luktar gott. Dock så försvinner hon när bussen kommit fram så jag får inte läge att fråga om vi ska ta en frulle tillsammans. Surt. Bläddrar igenom mina biljetter. När jag gjort det 3 ggr är jag övertygad om att boendet jag ska till inte finns med bland de biljetterna. Lyckas hitta wi-fi som tillhandahålls av samma leverantör som på hostelet jag bodde på innan, så jag har 2 dollar innestående att surfa för. hittar biljetten i min mail-inbox. Hittar stället på google maps. "Beyron bay tourist village". Det va det enda ställe säljarkillen kunde hitta efter att ha ringt runt en massa och fått höra att det var fullt över allt. Jag tog de 3 nätterna trots att de kostar $50/ natt. Ligger knappast centralt. ser en taxi. Skrattar åt tanken och börjar gå. Under de runt 2 kilometrarna funderar jag på va de kan va för ställe. "Village" låter ju lite halv-fancy. fortsätter gå utan förväntningar. Tillslut ser jag en campingskylt med samma namn. Ah en stuga på en camping. Incheckning 14.00. klockan är nog runt 10 så jag lämnar väskan och går tillbaka in mot byn för något att äta. Kollar stranden en sväng men känner inte för att bada innan jag checkat in. går runt å kikar i byn innan jag tycker det känns som dags att gå tillbaka å checka in.
Jag är ensam i stuga 34A. Finns totalt 5 sängplatser. Lägger mig för en stödvila och precis när john blund anländer, anländer även en livs levande australienare. Han är i 40-års åldern och är där själv en weekend to listen som some good music som han säger.
Efter en dusch går jag tillbaka till staden för att inmundiga föda. Jag har fått nån form av armband på dagen som berättigar mig till en måltid inklusive en öl för endast $5. Jag går till stället funderandes över hur de kan tjäna några pengar på dealar som denna. Efter att jag gått in på stället, beställt min mat och fått min öl blir det tydligt. Jag har nummer 49 på matkupongen och nummer 5 serveras när jag anländer. Väntar alltså en tidsperiod jämförbar med ett sekel innan jag får fast föda. För att inte svälta ihjäl under denna väntan köper jag mig en pint bärs. Denna kostar $7. Efter maten träffar jag några australiensare som visar sig knappt vara mydniga. Pratar en sväng me dom och bestämmer mig för att gå vidare. När jag kommer ut regnar det för första gången sen jag lämnade fosterlandet. Kikar in på ett par, 3 ställen innan jag tar en öl på ett 4 för att undvika regnet. När det slutat regna börjar jag gå hemåt. Dock var det en luring så halvvägs börjar det regna igen. Jag springer resten av vägen hem. bye bye calories =).
7/1
Tar en sovmorgon. Därefter e planen att till fots ta mig till fyren på andra änden av Byron Beach, ta ett dopp i havet, samt boka nån form av dagstur för nästkommande dag. Jag börjar gå mot fyren. Lessnar dock på allt detta gående så jag spatserar ner på stranden och lägger mig å steker i det halvmulna vädret. Efter ett dopp går jag och bokar en activty för nästkommande dag. Dagsutflykt till nimbin. Nån form av hippiestad. Käkar på ett hostel och går sedan hem, duschar, lägger mig, somnar.
kl 02.52 kommer australiensaren som jag delar stuga med tillbaka. Jag har valt en underslaf och han sover i sängen över. Jag vänder på mig och somnar om. I andra änden av stugan finns en 3 våningar hög säng. Jag vaknar senare på natten av att nån är på översta våningen i den 3 våningar höga sängen. Tänker "jaha, en gäst till" och somnar igen. När jag vaknar följande morgon inser jag att det är australienaren som bytt sovplats under natten. Han har även bäddat på soffan. Han frågar mig:
"did I do this?"
"I dont know, but I havn't done it" svarar jag.
som om inte detta vore nog hittar jag även disksvampen i stålullsmaterial, samt den lilla korgen den legat i, i min säng. Dessa två artiklar låg i ett köksskåp vid tidpunkten jag gick till sängs.
8/1
Far på bussturen till hippiestället. Inte mycket att se enl. mig. Blir erbjuden mariuana över 5 gånger på gatan. Detta är nån form av inoficiell frizon för droger. Eftersom jag inte är itresserad av dessa produkter blir jag tvungen att avböja. Fortsätter med bussen till ett 100m högt vattenfall. Doppar klövarna och par några kort.
Tillbaka i stugan. Jag har inte hunnit vara där länge när ett gäng unga australienare (7 st i 20-års åldern) dyker in. De är på roadtrip. Eller föresten, det är 6 australiensare å en kanadensisk bög. Spenderar kvällen med detta sällskap. in till stan på en kebab å nån bira.
9/1
Vaknar. Till min förvåning vaknar de andra också och går upp trots att klockan är före 7. Får skjuts till bussen av en av de bussiga australienarna. Eftersom jag nu passerar grinden/receptionen i bil för första gången glömer jag att lämna in nyckeln. DOW! kommer på det när jag står och väntar på bussen. Tänker att jag kan ju betala en taxi för att köra tillbaka nyckelen. Taxichaffisen vill dock inte ha betalt utan lovar att lösa det ändå. Sä nu e de bara hoppas på att han inte glömmer de, medans jag sitter å knapprar på dotan i bussen mot hervey bay.
Bussen stannar för rast. Jag kliver ur. Jag har bett om värme, och här finns det gott om den varan. Ja, jävlar i min låda. Appropå värmen i denna låda tror jag den åstadkommits genom följande recept:
1. bygla alla plattor du har på spisen.
2. vrid på alla på max.
3. värm en kastrull tills den är vitglödgad.
4. rör ner 15 medelstora solmogna solar i kastrullen
5. låt koka över
6. tilsätt därefter 4 st övertändningar och en näve svetslågor.
7. stormkoka onödnigt länge
8. häll ner skiten i en jävligt ungsfast form.
9. garnera med en härdsmälta
typ så varmt är det. sitter fortfarande på bussen som nästan konstant går på varvstoppet. vägen är lite av en berg-och-dalbana. än så länge har jag lyckats hålla åksjukan borta. men nu är det nog bara en timme kvar eller två så det vore ju högst okultiverat att klaga på denna delikata situation.
kommer av bussen. tydligen ska man vrida tillbaka klockan en timme. wee hoo!! en timme yngre, så jag behöver inte raka mig ikväll. värmen har avtagit. kommer en minibuss och plockar upp oss och för oss genom hervey till hostelet där jag ska spendera natten. De andra på bussen ska på sin "Fraser Island" resa direkt i morgon medans jag har en dag emellan. De andra skyndar iväg direkt efter incheckningen för en briefing ang. Fraser island. Turen jag ska på inefattar 4WD Jeep driving samt tältande 2 nätter. Men som sagt. Jag har en dag emellan så jag ger mig ut för att uppsöka nån form av utspisningsinrättning som kan tillfredställa mina smaklökar. Inser snabbt att enda anledningen till att denna håla finns till är för att man ska sova en natt och sedan fara vidare till Fraser Island. Hittar dock kött och pommes med ett glas rött för $14. Imorrn blir det nog att jobba på brännan på stranden som är här tvärs över gatan. Läste på en turist-info tavla om andra aktiviteter här. De flesta innefattade "take a drive to..." Dvs. att de bästa denna håla har att erbjuda är att man tar sig här ifrån. Men sol, värme, sand samt att man blev en timme yngre är gott nog för mig.
howdie!
Hade en föreställning om hur infödingen som skulle hålla boomerangkursen skulle se ut, och den stämde nästan till 100%. Riktigt grova gula tänder i underkäken. De 2 mittersta saknades. Riktigt mörk i huden och långt krulligt hår. hur som helst, iväg till en park där han förevisade ett par kast. Det blåste som faen så inte ens han lyckades få den att komma tillbaka så han kunde fånga den. Men nu har jag i alla fall fattat principen =)
Efter denna utflykt gick jag in på ett ställe som säljer dagsturer och dylikt för att skaffa mig en tur till blue mountains. Det gick bra. Sen frågade jag även om möjligheterna att fara nån stans norr ut nu när min sydneyvistelse lider mot sitt slut. Det va de värre med. Enligt säljaren så va de übersvårt att hitta ngt boende i byron bay som jag hade som förslag samt att bussarna troligen också var fullbokade. Tåg kunde hon inte hjälpa mig med. Utan vidare plan slutade jag diskutera detta med henne och lämnade platsen.
Senare gick jag förbi ett annat ställe som tillhandahåller samma typ av tjänster tvärs över gatan. Utanför såg jag en skylt med massa olika platser och antal nätter på varje plats. Totalt räknade jag till 21 nätter och en massa aktiviteter. Priset på kalaset var $1099. Detta verkade klart som en intressant deal så jag förflyttade mina tassar in i lokalen. Där möts jag av en speedad säljare som frågar om han kan hjälpa mig. Vi slår oss ner och börjar diskutera vad jag kan vara intresserad av för typ av aktiviteter. Medan kvinnan på förra stället inte verkade vara intresserad av att sälja något alls, för att det var fullt och problematiskt samt att 3 veckor enl. henne var kort om tid att hinna med östkusten, ser denhär snubben inga problem. Klart du hinner me de viktigaste upp till cairns! När jag frågade om risken att bussarna är fullbokade kollade han direkt och svarade att det finns plats. Han var verkligen en najs guy med driv som få. Jag överväger risken att han inte har något bra att erbjuda, utan att han bara är en bra säljare, men tar den risken och låter honom sälja på mig div resor och aktiviteter för runt 10.000.- Några hostel-nätter ingår inte i priset samt flyg tillbaka från cairns. Bokar ett flyg själv på samma ställe och de sista nätterna hjälper han mig boka ngra dagar senare. Totalt går kalaset på runt 15.000Skr, men jag skiter ändå i att sitta å dividera om priset. Kanske kunde gått att pruta lite mer än jag gjorde, men tror ändå det är en helt ok deal.
4/1 Blue mountains
Blir runtvallade som en skock får i en liten buss. Man känner av tidspressen i schemat, men ser ändå en hel del exotiska vyer. Åker världens brantaste linbana. Åker världens brandaste "tåg" (nå vagnar på en räls som drogs upp å ner me en wire ca 100m). En tredje linpana tar oss över en ravin där botten är 245m under linbanan. På hemvägen ser vi en hällristning föreställande en kängru. in i bussen igen. till OS-stadion. stannar 5 minuter. in i bussen igen som slutligen tar oss till en båt som ännu mer slutligen tar oss tillbaka till centrala sydney via floden. På båten träffar jag en holländsk tjejj och vi beslutar oss för att ta en öl senare på kvällen. Först måste jag träffa en svensk random-snubbe som jag mailat me. Träffar honom, tar en stek, släpar me han till stadsdelen där jag bor, köper 4l goon (vin), möter upp holländskan. Sedan går vi 3 till mitt hostel för en "fördrink". Dom är helt i schock över hur svinigt det är i köket. Och dom har rätt. Vet inte hur många personer som bor där, men det finns 21 rum i alla fall. Totalt finns det bedömt 10 muggar och noll glas så jag skär itu ett par flaskor så vi kan inmundiga backpackerdrickan. Efter ett par "glas" ger jag bort det som är kvar av goon:et till nån annan random holländare som känns lagom tacksam. Ut på ett par ställen för ett par öl. Den svenske killen lider av jet-lag och drar hem medans jag och min nyfunne holländske vän avnjuter ett öl till på ett ställe med tvivelaktiga attribut.
5/1 och 6/1
Checkar ut. Går och hämtar biljetterna. Träffar holländaren och tar en bit mat. Hon drar vidare mot melbourne. Min buss till byron bay går kl 19. Planen va att ha sista sydneydagen på Bondi beach men det är mulet. Ringer den svenske killen. han är på väg dit. Vi möts upp och slår följe. På bussen mot boni beklagar han sig över hur mycket skit han har packat ner i sin "strand-bag". Jag sneglar på hans proppade väska och tänker "dumt, jag har ju allt man behöver i en hälften så proppad väska" Väl framme ska vi byta om. Då inser han att han glömt badbyxorna. Mu a ha haha ha!!! däremot har han me systemkamera, I-pad osv. Bra kul tänker jag å vi går å köper ett par badbrallor på en seconhandaffär. han provar ett par först och frågar expediten om de finns i större storlek. Vad jag vet brukar det bara vara en av varje i seconhandaffärer, men va vet jag. Är så långt ifrån "frequent buyer" av seconhandbadshorts man kan komma =). Molnen har i alla fall skingrats så vi har en bra eftermiddag på playyan!
19.00 sitter jag på bussen som börjar rulla mot byron bay. Lagom seg 12 timmars bussresa. Har dock glädjen att sitta bredvid en snygg och trevlig belgisk tjejj som luktar gott. Dock så försvinner hon när bussen kommit fram så jag får inte läge att fråga om vi ska ta en frulle tillsammans. Surt. Bläddrar igenom mina biljetter. När jag gjort det 3 ggr är jag övertygad om att boendet jag ska till inte finns med bland de biljetterna. Lyckas hitta wi-fi som tillhandahålls av samma leverantör som på hostelet jag bodde på innan, så jag har 2 dollar innestående att surfa för. hittar biljetten i min mail-inbox. Hittar stället på google maps. "Beyron bay tourist village". Det va det enda ställe säljarkillen kunde hitta efter att ha ringt runt en massa och fått höra att det var fullt över allt. Jag tog de 3 nätterna trots att de kostar $50/ natt. Ligger knappast centralt. ser en taxi. Skrattar åt tanken och börjar gå. Under de runt 2 kilometrarna funderar jag på va de kan va för ställe. "Village" låter ju lite halv-fancy. fortsätter gå utan förväntningar. Tillslut ser jag en campingskylt med samma namn. Ah en stuga på en camping. Incheckning 14.00. klockan är nog runt 10 så jag lämnar väskan och går tillbaka in mot byn för något att äta. Kollar stranden en sväng men känner inte för att bada innan jag checkat in. går runt å kikar i byn innan jag tycker det känns som dags att gå tillbaka å checka in.
Jag är ensam i stuga 34A. Finns totalt 5 sängplatser. Lägger mig för en stödvila och precis när john blund anländer, anländer även en livs levande australienare. Han är i 40-års åldern och är där själv en weekend to listen som some good music som han säger.
Efter en dusch går jag tillbaka till staden för att inmundiga föda. Jag har fått nån form av armband på dagen som berättigar mig till en måltid inklusive en öl för endast $5. Jag går till stället funderandes över hur de kan tjäna några pengar på dealar som denna. Efter att jag gått in på stället, beställt min mat och fått min öl blir det tydligt. Jag har nummer 49 på matkupongen och nummer 5 serveras när jag anländer. Väntar alltså en tidsperiod jämförbar med ett sekel innan jag får fast föda. För att inte svälta ihjäl under denna väntan köper jag mig en pint bärs. Denna kostar $7. Efter maten träffar jag några australiensare som visar sig knappt vara mydniga. Pratar en sväng me dom och bestämmer mig för att gå vidare. När jag kommer ut regnar det för första gången sen jag lämnade fosterlandet. Kikar in på ett par, 3 ställen innan jag tar en öl på ett 4 för att undvika regnet. När det slutat regna börjar jag gå hemåt. Dock var det en luring så halvvägs börjar det regna igen. Jag springer resten av vägen hem. bye bye calories =).
7/1
Tar en sovmorgon. Därefter e planen att till fots ta mig till fyren på andra änden av Byron Beach, ta ett dopp i havet, samt boka nån form av dagstur för nästkommande dag. Jag börjar gå mot fyren. Lessnar dock på allt detta gående så jag spatserar ner på stranden och lägger mig å steker i det halvmulna vädret. Efter ett dopp går jag och bokar en activty för nästkommande dag. Dagsutflykt till nimbin. Nån form av hippiestad. Käkar på ett hostel och går sedan hem, duschar, lägger mig, somnar.
kl 02.52 kommer australiensaren som jag delar stuga med tillbaka. Jag har valt en underslaf och han sover i sängen över. Jag vänder på mig och somnar om. I andra änden av stugan finns en 3 våningar hög säng. Jag vaknar senare på natten av att nån är på översta våningen i den 3 våningar höga sängen. Tänker "jaha, en gäst till" och somnar igen. När jag vaknar följande morgon inser jag att det är australienaren som bytt sovplats under natten. Han har även bäddat på soffan. Han frågar mig:
"did I do this?"
"I dont know, but I havn't done it" svarar jag.
som om inte detta vore nog hittar jag även disksvampen i stålullsmaterial, samt den lilla korgen den legat i, i min säng. Dessa två artiklar låg i ett köksskåp vid tidpunkten jag gick till sängs.
8/1
Far på bussturen till hippiestället. Inte mycket att se enl. mig. Blir erbjuden mariuana över 5 gånger på gatan. Detta är nån form av inoficiell frizon för droger. Eftersom jag inte är itresserad av dessa produkter blir jag tvungen att avböja. Fortsätter med bussen till ett 100m högt vattenfall. Doppar klövarna och par några kort.
Tillbaka i stugan. Jag har inte hunnit vara där länge när ett gäng unga australienare (7 st i 20-års åldern) dyker in. De är på roadtrip. Eller föresten, det är 6 australiensare å en kanadensisk bög. Spenderar kvällen med detta sällskap. in till stan på en kebab å nån bira.
9/1
Vaknar. Till min förvåning vaknar de andra också och går upp trots att klockan är före 7. Får skjuts till bussen av en av de bussiga australienarna. Eftersom jag nu passerar grinden/receptionen i bil för första gången glömer jag att lämna in nyckeln. DOW! kommer på det när jag står och väntar på bussen. Tänker att jag kan ju betala en taxi för att köra tillbaka nyckelen. Taxichaffisen vill dock inte ha betalt utan lovar att lösa det ändå. Sä nu e de bara hoppas på att han inte glömmer de, medans jag sitter å knapprar på dotan i bussen mot hervey bay.
Bussen stannar för rast. Jag kliver ur. Jag har bett om värme, och här finns det gott om den varan. Ja, jävlar i min låda. Appropå värmen i denna låda tror jag den åstadkommits genom följande recept:
1. bygla alla plattor du har på spisen.
2. vrid på alla på max.
3. värm en kastrull tills den är vitglödgad.
4. rör ner 15 medelstora solmogna solar i kastrullen
5. låt koka över
6. tilsätt därefter 4 st övertändningar och en näve svetslågor.
7. stormkoka onödnigt länge
8. häll ner skiten i en jävligt ungsfast form.
9. garnera med en härdsmälta
typ så varmt är det. sitter fortfarande på bussen som nästan konstant går på varvstoppet. vägen är lite av en berg-och-dalbana. än så länge har jag lyckats hålla åksjukan borta. men nu är det nog bara en timme kvar eller två så det vore ju högst okultiverat att klaga på denna delikata situation.
kommer av bussen. tydligen ska man vrida tillbaka klockan en timme. wee hoo!! en timme yngre, så jag behöver inte raka mig ikväll. värmen har avtagit. kommer en minibuss och plockar upp oss och för oss genom hervey till hostelet där jag ska spendera natten. De andra på bussen ska på sin "Fraser Island" resa direkt i morgon medans jag har en dag emellan. De andra skyndar iväg direkt efter incheckningen för en briefing ang. Fraser island. Turen jag ska på inefattar 4WD Jeep driving samt tältande 2 nätter. Men som sagt. Jag har en dag emellan så jag ger mig ut för att uppsöka nån form av utspisningsinrättning som kan tillfredställa mina smaklökar. Inser snabbt att enda anledningen till att denna håla finns till är för att man ska sova en natt och sedan fara vidare till Fraser Island. Hittar dock kött och pommes med ett glas rött för $14. Imorrn blir det nog att jobba på brännan på stranden som är här tvärs över gatan. Läste på en turist-info tavla om andra aktiviteter här. De flesta innefattade "take a drive to..." Dvs. att de bästa denna håla har att erbjuda är att man tar sig här ifrån. Men sol, värme, sand samt att man blev en timme yngre är gott nog för mig.
howdie!
nåt som va aktuellt för ett par dagar sen
den 31/12
Igår var jag på marine museum. Hade tänkt innan att det tar väl en timme eller två men det var mycket att se. tog bra mycket mer tid än jag tänkt mig. Bla. fanns nån form av krigsfatyg som man fick borda samt en ubåt. Efter det smetade jag i mig middag i närheten av museet. Lamspett med pommes och en stor stark för 126kr. Många ställen har som kampanj på mat, tex 10 dollar steak. Riktigt najs stek för samma pris som en kebabtallrik hemma. grejt! Senare på kvällen hade jag eventuellt tänkt hänga på ut på nån bar som det stod om på griffeltavlan här på hostelet men min powernap blev ett gäng timmar längre än de 45 minuter jag tänkt mig så det vart en lugn kväll i sängen istället. Har ännu ingen plan för ikväll, (nyårsafton) men va nyss å köpte ett kontantkort till mobilen å slängde iväg ett sms till tysken Matthias jag träffat ett par gånger. Han skulle på nån form av barrunda så förhoppningsvis finns de nå biljetter kvar till de.
Nyårsafton.
Ligger å trycker me min bok i sängen när tysken matthias ringer. "-Are u ready to go?" Ah. va fan tänker jag, trodde ju de skulle börja fram åt eftermiddagen/kvällen, så trots att jag inte duschat eller nå drar jag till me ett "yes"."-good, meet me in central station in 30 minutes" Oj oj oj, nu är det bråttom som slatan inser jag. lubbar ner å duschar, vidare till tunnelbanan, kirrar en biljetto, lubbar vidare ner för rulltrappan å in i tåget som precis anlänt till perrongen. Är framme just in time och får istället vänta ett slag på Matthias. Har fortfarande inte helt klart för mig va vi ska göra, men vi behövde inga biljetter i alla fall. Vi tar ett nytt tåg några stationer ut till förorten. Där möter vi upp Mathias Australiensiska polare. Vi går hem till en andra Australienare som bor i en rätt fancy lägenhet där vi grillar korv å lök, som utspisas istoppade i gajgantiska bröd. A real Australian barbecue, säger australiensarna. Efter denna trevliga måltid tillsammans med ett par öl tar vi en taxi ner till Pub nr 1. Klockan är runt 3 på eftermiddagen. Jag får se en "pub-plan" som nån skrivit ut och ritat in pubarna på en karta. 14 pubbar. 1 öl på varje. Då borde vi va framme på en plats därifrån man kan se fyrverkerierna innan 12-slaget. Planenligt avverkar vi pub efter pub. Tror att jag och min tyske vän Matthias är de enda två turisterna i sällskapet som efter de första pubbarna växt till drygt 10 personer. Lika tillgivna som ett par koreaner tar vi alltid ett kort utanför varje pub. Efter ett gäng öl och nästan lika många pubbar närmar sig klockan 12. Folk börjar gå ut på gatorna för att få en bra vy över fyrverkeriet. Vi har hittat på några av Matthias tyska polare som jag träffat förut. Jag ser en bottleshop som är öppen så jag dunkar in ock köper en flaska mousserande för att fira in det nya året. Matthias e borta så 2012 skålar jag in me mina andra tyska vänner. Efter 12-slaget partajjar vi upp resterande av det mousserande, väntar in nån som ska me och börjar sedan gå mot den del av staden där tyskarna bor som lägligt nog är åt samma håll som jag bor. Gatorna I sydney är avstängda för biltrafik och vi stannar till ibland i folksamlingar som uppstått runt gatumusikanter. Jag bor nån kilometer längre bort än tyskarna så när våra vägar skiljs åt styr jag skorna mot hostelet. Där är det fullt ös. Jag har en öl kvar sen nån tidigare kväll så jag avnjuter den över nån form av samtal med en amerikan. Därefter går jag och lägger mig.
Nyårsdagen. 1/1
Märkligt nog är jag inte lite sliten. Sjukt sliten är en bättre beskrivning. Ligger å trycker i sängen hela dan.
2/1
Min plan för dagen är att gå över Harbour Bridge. I närheten ligger Sydney observatory som är nån gratis aktivitet. Börjar med att gå till oservatory som är nån form av utställning med kikare och jordglobar. stenkul? not! Fortsätter över bron. I andra ändan tar jag och utspisar lite lunch. Jag har nu förflyttat mig mot manly becach och tänkte att det borde gå att ta en buss vidare till playyan som ligger en bra bit bort. Går in på en tåg/tunnelbanestation och frågar en herre som tycks arbeta på platsen. Tydligen är det hur komplicerat som helst att ta bussarna dit, man måste troligen byta ett par gånger samt att han inte kan svara på när bussarna går, eller ens med säkerhet säga att det går några bussar alls, så jag bestämmer mig istället för att gå mot luna park, ett nöjesfält i närheten. Tittar in genom grinden men det innanför grindarna intresserar mig inte alls lika mycket som båten i vattnet bredvid. Ser inte ut som att det går att köpa några båtbiljetter så jag frågar killen som är chef-landgång hurvida man behöver en pre-payed ticket. han svarar att de kan man lösa när man kommer fram så jag hoppar på båten som går den korta sträckan till circular quay som är en knutpunkt för färjorna runt om sydney. Dit vill jag eftersom jag vet att manly beach färjan går därifrån. Den jättekorta båtturen visar sig kosta över 5 dollar. Skit i de, betalar ytterligare 14 dollar för en return ticket till manly beach. Steker i solen ett par timmar innan jag tar färjan tillbaka och söker upp en ställe jag sett på min turistkarta som tillhandahåller $10 steak. Efter steken och en öl beger jag mig till Imax biografen i närheten och köper en biljett till mission inpossible 4. Biljetten kostar $25 och popcorn och en cola $10.90. Förvirrad över att popcorn å en cola kostar mer än en stek på en resurang i den del av sydney som känns som mest turistfälla går jag in i biosalongen. Imax är ett format som så att säga är maxat. Sydney harbour, där jag befinner mig, har världens största Imax bioduk. Totalmaxat så att säga. Däremot vet jag inte om det var så fördelaktigt. Rätt jobbigt att sitta å vrida på huvet för att följa med i filmen, men klart värt det för att kunna säga att man varit och sett en rulle på världens största bioduk =).
3/1
Nu är klockan 11.25. Jag ska gå och köpa mig en dagstur till blue mountains vilket jag tänkte uppleva imorgon. Efter inköpet ska jag till en boomerangaffär och köpa ett såntdär böjt trävapen. Med det inköpet ingår en kurs i hur man kastar vapnet för att det ska komma tillbaka.
chereoo!
Igår var jag på marine museum. Hade tänkt innan att det tar väl en timme eller två men det var mycket att se. tog bra mycket mer tid än jag tänkt mig. Bla. fanns nån form av krigsfatyg som man fick borda samt en ubåt. Efter det smetade jag i mig middag i närheten av museet. Lamspett med pommes och en stor stark för 126kr. Många ställen har som kampanj på mat, tex 10 dollar steak. Riktigt najs stek för samma pris som en kebabtallrik hemma. grejt! Senare på kvällen hade jag eventuellt tänkt hänga på ut på nån bar som det stod om på griffeltavlan här på hostelet men min powernap blev ett gäng timmar längre än de 45 minuter jag tänkt mig så det vart en lugn kväll i sängen istället. Har ännu ingen plan för ikväll, (nyårsafton) men va nyss å köpte ett kontantkort till mobilen å slängde iväg ett sms till tysken Matthias jag träffat ett par gånger. Han skulle på nån form av barrunda så förhoppningsvis finns de nå biljetter kvar till de.
Nyårsafton.
Ligger å trycker me min bok i sängen när tysken matthias ringer. "-Are u ready to go?" Ah. va fan tänker jag, trodde ju de skulle börja fram åt eftermiddagen/kvällen, så trots att jag inte duschat eller nå drar jag till me ett "yes"."-good, meet me in central station in 30 minutes" Oj oj oj, nu är det bråttom som slatan inser jag. lubbar ner å duschar, vidare till tunnelbanan, kirrar en biljetto, lubbar vidare ner för rulltrappan å in i tåget som precis anlänt till perrongen. Är framme just in time och får istället vänta ett slag på Matthias. Har fortfarande inte helt klart för mig va vi ska göra, men vi behövde inga biljetter i alla fall. Vi tar ett nytt tåg några stationer ut till förorten. Där möter vi upp Mathias Australiensiska polare. Vi går hem till en andra Australienare som bor i en rätt fancy lägenhet där vi grillar korv å lök, som utspisas istoppade i gajgantiska bröd. A real Australian barbecue, säger australiensarna. Efter denna trevliga måltid tillsammans med ett par öl tar vi en taxi ner till Pub nr 1. Klockan är runt 3 på eftermiddagen. Jag får se en "pub-plan" som nån skrivit ut och ritat in pubarna på en karta. 14 pubbar. 1 öl på varje. Då borde vi va framme på en plats därifrån man kan se fyrverkerierna innan 12-slaget. Planenligt avverkar vi pub efter pub. Tror att jag och min tyske vän Matthias är de enda två turisterna i sällskapet som efter de första pubbarna växt till drygt 10 personer. Lika tillgivna som ett par koreaner tar vi alltid ett kort utanför varje pub. Efter ett gäng öl och nästan lika många pubbar närmar sig klockan 12. Folk börjar gå ut på gatorna för att få en bra vy över fyrverkeriet. Vi har hittat på några av Matthias tyska polare som jag träffat förut. Jag ser en bottleshop som är öppen så jag dunkar in ock köper en flaska mousserande för att fira in det nya året. Matthias e borta så 2012 skålar jag in me mina andra tyska vänner. Efter 12-slaget partajjar vi upp resterande av det mousserande, väntar in nån som ska me och börjar sedan gå mot den del av staden där tyskarna bor som lägligt nog är åt samma håll som jag bor. Gatorna I sydney är avstängda för biltrafik och vi stannar till ibland i folksamlingar som uppstått runt gatumusikanter. Jag bor nån kilometer längre bort än tyskarna så när våra vägar skiljs åt styr jag skorna mot hostelet. Där är det fullt ös. Jag har en öl kvar sen nån tidigare kväll så jag avnjuter den över nån form av samtal med en amerikan. Därefter går jag och lägger mig.
Nyårsdagen. 1/1
Märkligt nog är jag inte lite sliten. Sjukt sliten är en bättre beskrivning. Ligger å trycker i sängen hela dan.
2/1
Min plan för dagen är att gå över Harbour Bridge. I närheten ligger Sydney observatory som är nån gratis aktivitet. Börjar med att gå till oservatory som är nån form av utställning med kikare och jordglobar. stenkul? not! Fortsätter över bron. I andra ändan tar jag och utspisar lite lunch. Jag har nu förflyttat mig mot manly becach och tänkte att det borde gå att ta en buss vidare till playyan som ligger en bra bit bort. Går in på en tåg/tunnelbanestation och frågar en herre som tycks arbeta på platsen. Tydligen är det hur komplicerat som helst att ta bussarna dit, man måste troligen byta ett par gånger samt att han inte kan svara på när bussarna går, eller ens med säkerhet säga att det går några bussar alls, så jag bestämmer mig istället för att gå mot luna park, ett nöjesfält i närheten. Tittar in genom grinden men det innanför grindarna intresserar mig inte alls lika mycket som båten i vattnet bredvid. Ser inte ut som att det går att köpa några båtbiljetter så jag frågar killen som är chef-landgång hurvida man behöver en pre-payed ticket. han svarar att de kan man lösa när man kommer fram så jag hoppar på båten som går den korta sträckan till circular quay som är en knutpunkt för färjorna runt om sydney. Dit vill jag eftersom jag vet att manly beach färjan går därifrån. Den jättekorta båtturen visar sig kosta över 5 dollar. Skit i de, betalar ytterligare 14 dollar för en return ticket till manly beach. Steker i solen ett par timmar innan jag tar färjan tillbaka och söker upp en ställe jag sett på min turistkarta som tillhandahåller $10 steak. Efter steken och en öl beger jag mig till Imax biografen i närheten och köper en biljett till mission inpossible 4. Biljetten kostar $25 och popcorn och en cola $10.90. Förvirrad över att popcorn å en cola kostar mer än en stek på en resurang i den del av sydney som känns som mest turistfälla går jag in i biosalongen. Imax är ett format som så att säga är maxat. Sydney harbour, där jag befinner mig, har världens största Imax bioduk. Totalmaxat så att säga. Däremot vet jag inte om det var så fördelaktigt. Rätt jobbigt att sitta å vrida på huvet för att följa med i filmen, men klart värt det för att kunna säga att man varit och sett en rulle på världens största bioduk =).
3/1
Nu är klockan 11.25. Jag ska gå och köpa mig en dagstur till blue mountains vilket jag tänkte uppleva imorgon. Efter inköpet ska jag till en boomerangaffär och köpa ett såntdär böjt trävapen. Med det inköpet ingår en kurs i hur man kastar vapnet för att det ska komma tillbaka.
chereoo!
nere under
nu har jag tillgång till wörld vajd veb en sväng så lägger upp tidigare skrivna inlägg:
Den 30/12
Nu har jag vart här 5 dagar. Det första hostelet som jag bokade från flygplatsen var klart bättre än det jag bor på nu. Lite kul att det var ombyggda järnvägsvagnar man bodde i. På stället jag bor nu har jag dock lyckats "byta upp mig" till en underslaf där madrassen inte är som en hängmatta. Låg och studerade överslafen från min underslaf och såg att det inte bara är madrassen som är problemet, utan plåtribborna i sängen över är helt nerböjda, bedömt av tyngden från en korsning mellan människa och valross, så den sängen erbjuder ingen vidare komfort. Boendet är ok dock. Finns ett par 3 duschar här som ständigt växlar mellan skållhett och iskallt vatten. Ett kök med hantagslösa kastruller erbjuder stället också, där jag brukar laga mig nån form av festmåltid. Igår köpte jag kängrufärs och stekte på. Ingen hissnande smakupplevelse.
Dag 1 (25/12) när jag kom så var jag ute å gick som sagt. När jag checkat in gick jag en sväng till för att hitta till stället jag bor på nu.
Dag 2 (26/12) Bytte jag boende. På eftermiddagen tänkte jag att det är hög tid att se bondi beach. Tog tåget till Bondi Junction. Tänkte att det måste ju va där man ska gå av och sedan är de väl bara att ta sikte på vatten. Sagt och gjort. Kom ut från tågstationen och mitt tränade öga skådade mycket riktigt en ocean i fjärran. Jag gick, gick, gick lite mer och fortsatte gå. Insåg ganska snart att det inte var Bondi Beach jag var påväg mot, men tänkte att det skulle vara helt klart ovärt att gå upp för backen jag var påväg ner för igen utan att ha sett oceanen. Tillslut var jag framme vid en fånigt liten strand. Vände och gick tillbaka upp genom bostadsområdet. Svalde min stolthet och frågade om vägen. Fick reda på att jag mycket riktigt skulle gå tillbaka (hur långt som helst) till Bondi Junction och sedan ta en buss, vilket jag gjorde. Tillslut framme på Bondi. Började bli sent på eftermiddagen så det var ingen stekande sol längre. När jag gjort mig besväret att släpa mig ända hit kände jag mig ändå tvungen att bada. Förstår inte vad det är för fel på folk. Dom badar och är glada. Plaskar å simmar. Haaaallåååå!! Fattar dom inte att vattnet är STENKALLT? ah. puckon tänkte jag, tog ett kort på badvakten och begav mig hemåt igen.
Dag 3 (27/12) Hittade på en tysk vars namn jag tror var Frank. Eller så blandar jag ihop hononm med tele2 fåret. Han hade precis kommit från nya zeeland där han var 4 månader. Han hade inte sett operahuset, och efter som jag bara sett det på håll slog vi följe för att kolla in denna kåk. När det var avklarat gick vi till sydney tower och for upp där. Helt klart en trevlarns dag. På kvällen hittade jag en 4 andra tyskar som introducerade mig för "goon". Goon är vitt bag in box vin. Guds gåva till backpackers i Australien. Ett sexpack öl kostar totalt orimliga $14. Vill man ha heineken får man betala $20 för 6 st 33cl flaskor. Helt sjukt dyrt. Ett klart mer prisvärt alternativ för att uppnå dubbelseende är då Goon som kostar $10 för 4,4 liter. Gick ut på nån form av klubb me tyskarna. Tappade bort dom senare på kvällen och gick hem å sov.
Dag 4 (28/12) Eftersom vattnet på Bondi Beach var sjukt kallt tänkte jag prova temperaturen på Manly Beach. Eftersom solen tar som faen här tog jag det säkra före det osäkra och for inte dit förns på eftermiddan för att unvika brännskador på mitt skinn. Det var en trevlig strand och jag inbillar mig att vattnet var varmare där, även om sannolikheten är minimal då det på båda stränderna rullar in surfvågor från det stora böljande havet.
Dag 5 (29/12)
Hade som vanligt just ingen plan för dagen så gick till ett ställe där dom säljer diverse dagsturer och även har gratis internet. Kom fram till att jag ska ta en tur till Blue Mountains. Bredvid ligger en boumerangaffär som jag klev in i. Den ensamma expeditskan talade högt och länge i telefon. kändes som jag hann granska varenda pinal i butiken flera gånger om innan hon till slut la på. Jag ska köpa mig en boumerang på tisdag, efter som dom då tillhandahåller en Abouriginie (urbefolkning) som håller en kurs i hur man kastar träbiten för att den ska komma tillbaka. Därefter tog jag en vandringstur igen. Hade sett några krigsfartyg tidigare så tänkte gå å kika närmare på dem. Det jag dock inte hade fattat är att fartygen ligger vid kaj inne på ett regemente så där gick inte att komma särskilt nära. En gammal gubbe till vakt gjorde stoppade mig artigt där jag inte fick gå längre. Jag tänkte ta ett foto från platsen jag stod på men det tänkte vakten att jag inte skulle göra. Som en envis 3-åring stoppade jag ner kameran, gick bakom ett hörn och tog ett kort ändå. Jag fortsatte gå och botanical garden korsade min väg. Där såg jag nån form av gör-stora fladdermusar hänga i träden. "flying foxes", tydligen nån form av skadedjur de helst vill bli av med. Min uppfattning var dock att ställningen just nu är 1-0 till flying foxes vs botanical garden av antalet att döma. Jag fortsatte jag ner mot bion jag passerat tidigare och sett att de har världens största Imax bioduk. Tänkte gå och se mission impossible 4 nån dag där. Från bion såg jag marine museum med en krigsbåt och en ubåt. Coolt tänkte jag och stegade dit. Klockan hade dock hunnit bli 16 så det var för sent att köpa biljett då de stänger 17. Det tänkte jag hinna med idag.
En sak som slagit mig i mitt ofta planlösa irrande på sydneys gator är sillnaden på övergångsställena gentemot alla ställen jag besökt tidigare i mitt liv. Man tycker på knappen och väntar sinnessjukt länge på grön gubbe. Tur att jag inte har sån kraftig skäggväxt, för hade jag haft det och ställt mig nyrakad vid ett övergångsställe med röd gubbe, hade jag behövt raka mig igen när det blev grönt. Så lång tid tar det. Man kan ju tro att det finns nån form av rättvisa även i Sydney, så att det då skulle va grönt lika länge, men icke! Går man normalfort så slocknar den gröna gubben när man kommit till mitten av gatan. Detta hindrar klart min framfart. Man vågar ju knappt gå mot rött heller eftersom dom kör på fel sida av vägen vilket gör att man alltid kollar åt fel håll. Men det finns en fördel: Ett starwarsinspirerat ljud hörs när det slår över till grönt. Ungefär som när man skjuter sorkar med sin laserpistol hemma i hallen. coolt!
hade!
Den 30/12
Nu har jag vart här 5 dagar. Det första hostelet som jag bokade från flygplatsen var klart bättre än det jag bor på nu. Lite kul att det var ombyggda järnvägsvagnar man bodde i. På stället jag bor nu har jag dock lyckats "byta upp mig" till en underslaf där madrassen inte är som en hängmatta. Låg och studerade överslafen från min underslaf och såg att det inte bara är madrassen som är problemet, utan plåtribborna i sängen över är helt nerböjda, bedömt av tyngden från en korsning mellan människa och valross, så den sängen erbjuder ingen vidare komfort. Boendet är ok dock. Finns ett par 3 duschar här som ständigt växlar mellan skållhett och iskallt vatten. Ett kök med hantagslösa kastruller erbjuder stället också, där jag brukar laga mig nån form av festmåltid. Igår köpte jag kängrufärs och stekte på. Ingen hissnande smakupplevelse.
Dag 1 (25/12) när jag kom så var jag ute å gick som sagt. När jag checkat in gick jag en sväng till för att hitta till stället jag bor på nu.
Dag 2 (26/12) Bytte jag boende. På eftermiddagen tänkte jag att det är hög tid att se bondi beach. Tog tåget till Bondi Junction. Tänkte att det måste ju va där man ska gå av och sedan är de väl bara att ta sikte på vatten. Sagt och gjort. Kom ut från tågstationen och mitt tränade öga skådade mycket riktigt en ocean i fjärran. Jag gick, gick, gick lite mer och fortsatte gå. Insåg ganska snart att det inte var Bondi Beach jag var påväg mot, men tänkte att det skulle vara helt klart ovärt att gå upp för backen jag var påväg ner för igen utan att ha sett oceanen. Tillslut var jag framme vid en fånigt liten strand. Vände och gick tillbaka upp genom bostadsområdet. Svalde min stolthet och frågade om vägen. Fick reda på att jag mycket riktigt skulle gå tillbaka (hur långt som helst) till Bondi Junction och sedan ta en buss, vilket jag gjorde. Tillslut framme på Bondi. Började bli sent på eftermiddagen så det var ingen stekande sol längre. När jag gjort mig besväret att släpa mig ända hit kände jag mig ändå tvungen att bada. Förstår inte vad det är för fel på folk. Dom badar och är glada. Plaskar å simmar. Haaaallåååå!! Fattar dom inte att vattnet är STENKALLT? ah. puckon tänkte jag, tog ett kort på badvakten och begav mig hemåt igen.
Dag 3 (27/12) Hittade på en tysk vars namn jag tror var Frank. Eller så blandar jag ihop hononm med tele2 fåret. Han hade precis kommit från nya zeeland där han var 4 månader. Han hade inte sett operahuset, och efter som jag bara sett det på håll slog vi följe för att kolla in denna kåk. När det var avklarat gick vi till sydney tower och for upp där. Helt klart en trevlarns dag. På kvällen hittade jag en 4 andra tyskar som introducerade mig för "goon". Goon är vitt bag in box vin. Guds gåva till backpackers i Australien. Ett sexpack öl kostar totalt orimliga $14. Vill man ha heineken får man betala $20 för 6 st 33cl flaskor. Helt sjukt dyrt. Ett klart mer prisvärt alternativ för att uppnå dubbelseende är då Goon som kostar $10 för 4,4 liter. Gick ut på nån form av klubb me tyskarna. Tappade bort dom senare på kvällen och gick hem å sov.
Dag 4 (28/12) Eftersom vattnet på Bondi Beach var sjukt kallt tänkte jag prova temperaturen på Manly Beach. Eftersom solen tar som faen här tog jag det säkra före det osäkra och for inte dit förns på eftermiddan för att unvika brännskador på mitt skinn. Det var en trevlig strand och jag inbillar mig att vattnet var varmare där, även om sannolikheten är minimal då det på båda stränderna rullar in surfvågor från det stora böljande havet.
Dag 5 (29/12)
Hade som vanligt just ingen plan för dagen så gick till ett ställe där dom säljer diverse dagsturer och även har gratis internet. Kom fram till att jag ska ta en tur till Blue Mountains. Bredvid ligger en boumerangaffär som jag klev in i. Den ensamma expeditskan talade högt och länge i telefon. kändes som jag hann granska varenda pinal i butiken flera gånger om innan hon till slut la på. Jag ska köpa mig en boumerang på tisdag, efter som dom då tillhandahåller en Abouriginie (urbefolkning) som håller en kurs i hur man kastar träbiten för att den ska komma tillbaka. Därefter tog jag en vandringstur igen. Hade sett några krigsfartyg tidigare så tänkte gå å kika närmare på dem. Det jag dock inte hade fattat är att fartygen ligger vid kaj inne på ett regemente så där gick inte att komma särskilt nära. En gammal gubbe till vakt gjorde stoppade mig artigt där jag inte fick gå längre. Jag tänkte ta ett foto från platsen jag stod på men det tänkte vakten att jag inte skulle göra. Som en envis 3-åring stoppade jag ner kameran, gick bakom ett hörn och tog ett kort ändå. Jag fortsatte gå och botanical garden korsade min väg. Där såg jag nån form av gör-stora fladdermusar hänga i träden. "flying foxes", tydligen nån form av skadedjur de helst vill bli av med. Min uppfattning var dock att ställningen just nu är 1-0 till flying foxes vs botanical garden av antalet att döma. Jag fortsatte jag ner mot bion jag passerat tidigare och sett att de har världens största Imax bioduk. Tänkte gå och se mission impossible 4 nån dag där. Från bion såg jag marine museum med en krigsbåt och en ubåt. Coolt tänkte jag och stegade dit. Klockan hade dock hunnit bli 16 så det var för sent att köpa biljett då de stänger 17. Det tänkte jag hinna med idag.
En sak som slagit mig i mitt ofta planlösa irrande på sydneys gator är sillnaden på övergångsställena gentemot alla ställen jag besökt tidigare i mitt liv. Man tycker på knappen och väntar sinnessjukt länge på grön gubbe. Tur att jag inte har sån kraftig skäggväxt, för hade jag haft det och ställt mig nyrakad vid ett övergångsställe med röd gubbe, hade jag behövt raka mig igen när det blev grönt. Så lång tid tar det. Man kan ju tro att det finns nån form av rättvisa även i Sydney, så att det då skulle va grönt lika länge, men icke! Går man normalfort så slocknar den gröna gubben när man kommit till mitten av gatan. Detta hindrar klart min framfart. Man vågar ju knappt gå mot rött heller eftersom dom kör på fel sida av vägen vilket gör att man alltid kollar åt fel håll. Men det finns en fördel: Ett starwarsinspirerat ljud hörs när det slår över till grönt. Ungefär som när man skjuter sorkar med sin laserpistol hemma i hallen. coolt!
hade!
down under
Den 25/12
sitter på flyget å läser igenom arrival card som man ska fylla i om man har nån sjukdom eller någon vara att deklarera. Känner mig inte jättesmart som har kollat på TV å sett folk som blir stoppade i tullen i sydney å tänkt "vilka idioter". Läser på kortet att man inte får ha me något i naturmaterial som tex ben eller trä. Där sitter jag med en tigertand från Thailand runt halsen och några armband på armen med träbitar från vietnam och bali. Max 250g tobaksprodukter får man ha utan att deklarera. Jag ville va på den säkra sidan så jag köpte 3 rullar snus vilket blir 720g. Laglydigt kryssar jag i rutan att jag har "something to declare". Hon i tullen säger att de e stenlungt och jag behöver inte packa upp de 29 dosorna som ligger i väskan. Sweet.
Kryssar mig runt i trängseln och vid utgångarna finns en disk där jag misstänker att man kan boka boende. Fram till den onödigt snygga expeditskan och hon hjälper mig att boka en natt för $35. ($20 billigare än de kommande nätterna jag bokat från Sverige). Tar tåget till stan. Utanför stationen står det några ungdomar och bjuder på gratis pannkaka. Jag får bra hjälp med vägbeskrivning och går en liten bit där jag hittar hostelet. Klockan är runt 9 lokal tid. Incheckning kl 13. Lämnar väskan å tar mig en promenad. Börjar med att gå åt "fel" håll. Kör på farsans filosofi att det kan ju inte va fel håll när jag inte är på väg nån stans så garvar lite åt mig själv, snurrar kartan och knatar vidare. Promenixen varar i sisådär 5 timmar. Stötte på Operahuset en sväng. Tog en paus på en bänk å satt å glodde. I övrigt har jag slagits av hur lungt det är. Väldigt lite trafik å folk ute. Sitter väl hemma i stugorna å trycker. Mest koreaner på gatorna.
Nu blir det en tupplur. Vet inte när jag sov senast.. sista dygnet på flygplan hade jag svårt att somna..
just de. vädret: perfekt! kl 9 i morse va de +25. känns inte som det blivit varmare. strålande sol. precis så man inte blir dyng-svettig. känner i nacken å ser på armarna att jag redan jobbat upp en sjysst bond-bränna.
keep frosty //
sitter på flyget å läser igenom arrival card som man ska fylla i om man har nån sjukdom eller någon vara att deklarera. Känner mig inte jättesmart som har kollat på TV å sett folk som blir stoppade i tullen i sydney å tänkt "vilka idioter". Läser på kortet att man inte får ha me något i naturmaterial som tex ben eller trä. Där sitter jag med en tigertand från Thailand runt halsen och några armband på armen med träbitar från vietnam och bali. Max 250g tobaksprodukter får man ha utan att deklarera. Jag ville va på den säkra sidan så jag köpte 3 rullar snus vilket blir 720g. Laglydigt kryssar jag i rutan att jag har "something to declare". Hon i tullen säger att de e stenlungt och jag behöver inte packa upp de 29 dosorna som ligger i väskan. Sweet.
Kryssar mig runt i trängseln och vid utgångarna finns en disk där jag misstänker att man kan boka boende. Fram till den onödigt snygga expeditskan och hon hjälper mig att boka en natt för $35. ($20 billigare än de kommande nätterna jag bokat från Sverige). Tar tåget till stan. Utanför stationen står det några ungdomar och bjuder på gratis pannkaka. Jag får bra hjälp med vägbeskrivning och går en liten bit där jag hittar hostelet. Klockan är runt 9 lokal tid. Incheckning kl 13. Lämnar väskan å tar mig en promenad. Börjar med att gå åt "fel" håll. Kör på farsans filosofi att det kan ju inte va fel håll när jag inte är på väg nån stans så garvar lite åt mig själv, snurrar kartan och knatar vidare. Promenixen varar i sisådär 5 timmar. Stötte på Operahuset en sväng. Tog en paus på en bänk å satt å glodde. I övrigt har jag slagits av hur lungt det är. Väldigt lite trafik å folk ute. Sitter väl hemma i stugorna å trycker. Mest koreaner på gatorna.
Nu blir det en tupplur. Vet inte när jag sov senast.. sista dygnet på flygplan hade jag svårt att somna..
just de. vädret: perfekt! kl 9 i morse va de +25. känns inte som det blivit varmare. strålande sol. precis så man inte blir dyng-svettig. känner i nacken å ser på armarna att jag redan jobbat upp en sjysst bond-bränna.
keep frosty //
