Jeppe

Det va bra drag i bussen på vägen till Tanzania. Resan var 35 mil säger ryktet. Allsång dans samt ett tidsrekord i gränsen. Vi kommer fram till ett fint ställe där bussarna parkeras. Stället är nån form av hotell/camping. Vi bor i bussarna med det finns run att hyra. Sället har även pool. Jag slås över den kraftiga kontrasten av hur bra vi har det innanför ställets murar jämfört med stackarna som sitter utanför och tillverkar singel för hand. Det är bedömt runt 30 människor som jobbbar med att tillverka grus utan en enda maskin. Männen hugger ut stenblock och kvinnorna krossar stenarna till lagom stora grusbitar. Ovärdigt. Vi har lite mat kvar sen lunchen så en herre går ut med vår överblivna mat till stenhuggarna. Alla släpper det dom håller på med och rusar mot maten. Dagen efter får man välja hur vida man vill med på safari i en krater eller inte. Kratern är över en mil i diameter och har branta kanter så djuren som bor där i lever sitt liv där. De flesta ska med dit så jag hänger också med. Vi ser massa zebror, gnuer, lejjon å grejjer. Jag tycker det känns rätt lika den förra safarin så jag är inte alls lika lyrisk som många andra i safaribilen jag åker i. En annan bidragande orsak kan vara att jag är sjuk. Tror jag kan fått en sväng av cholera eftersom jag blev sjukt dålig i magen efter att ha tagit sista dosen av vaccinet. Får febersymtom illamående och yrsel förutom att allt jag stopar i mig går rätt igenom. Efter att tagit vaccinet fick jag den briljanta ideén att ta en joggingtur samt bada i poolen där vattnet inte kändes süperfräscht. När vi är tillbaka från safarin och pratar om upplevelsen är folk nöjda. Än en gång visar det sig hur olika man tar in omgivningen. En av pensionärskvinnorna berättar att hon nästan blev tårögd när vi såg en elefant som såg bra gammal å sliten ut. Själv tycker jag att det är naturens gång att människor och djur blir gamla. Jag säger att jag snarare blir tårögd av att folk sitter å krossar sten med en hammare dagarna i enda. De har ju i alla fall ett jobb säger dom. Ja, sant, de har ett jobb, men ett jobb som inte ens ger tillräckligt med pengar för att hålla sig mätt är klart ovärdigt enligt min mening. En annan sak som kommer upp för diskussion är skoluniformer som alla skolbarn bär här. En kvinna tyckar att barnen är så fina i sina uniformer. Mig retar det enormt att de måste ha uniform, som enligt safaribilschauffören kostar 200US dollar om året. Många har inte råd att gå i skolan, för att uniformen kostar för mycket. Sjukt enligt mig. Fina uniformer enligt andra. Alla tolkar vi våra intryck olika. Idag ska vi åka buss. Hela dan. 65mil. hejjpa!