Jeppe

nu har jag ett par timmar över mellan flygen så kan beskriva ett par händelser de senaste dagarna närmare.
Uncle brians 25/1: ett av stoppen var vid en fors i regnskogen. I forsen fanns det klippor täckta med alger. detta gjorde dem hala och blev således naturliga vattenrutchkanor. Indiern som tappade en magnet i tidigare inlägg var med. Hon kunde inte simma. Hon frågade mig om jag kunde hjälpa henne om hon tog en tur. Lika artig som vanligt svarar jag såklart yes, no worries. efter klippfärden som varar ett par sekunder e vi i vattnet. hon kör nån form av hundsim och jag funderar på åhur jag ska kunna hjälpa henne. Har ju lärt mig livräddning när man lägger den som ska räddas så sig själv, håller ett grepp vid käken och simmar på rygg. Detta är dock en mycket obehaglig metod för den som räddas så jag försöker istället hålla upp henne över vattnet med ett grepp runt midjan. Rätt tung-simmat men mina muskulösa ben löser ut även denna situation till belåtenhet.

ett annat stopp är vid ett vattenfall där en känd reklambild för schampo tagits. tar en bild på mig själv slängandes bakåt med huvet så vattnet formar en båge.

är vid nån sjö till eller två under dagen.

det sista stoppet är vid en bäck. Där i lever nån form av bäverdjur. Djuret är väldigt lättskrämt samt svårt att se så det gäller att hålla låg profil bredvid bäcken. Står å glor på det bruna vattnet. inget. 10 minuter. inget. efter sisådär en 20 minuter får vi "äntligen" se den rackaren. Tjejjen som står bredvid mig blir näst intill i extas. "wow, aahh, look!!" i en dämpad ton. Själv skrattar jag åt situationen. Här har vi stått å glott på ingenting i 20 minuter för att se ryggen på ett svart djur i storleksklassen 30 cm. På vägen där ifrån pekar jag på en fågel å säger "look! wow! a bird!!". Jag och en jänkare småskrattar och kliver in i bussen igen.

När jag kommer tillbaka till hostelet ser jag genom fönstret till mitt rum att det är två personer i rummet. Jag antar att de är de två tyskorna som jag spelat kort med kvällen innan. Jag kliver in och säger "hello fancy pants!". När jag möter personernas blickar ser jag att det inte är tyskorna utan ett par nya gäster. Nöjd med min inledningsreplik hälsar jag artigt på de 2 kanadensiska tjejjerna.

26/1
Snorklingstur. Pickup 06.50. Buss i 45 min. Ut me en rätt så stor båt. Snorklar å käkar räkor. På vägen tillbaka sitter jag å tänker på hur små vägar denna kontinent har. Strax efter den tanken stannar vi eftersom 2 bilar frontalkrockat i en snäv kurva. Ingen verkar allvarligt skadad och bussen kommer precis förbi olyckan.

På kvällen som är min sista vill jag gå ut på nån öl. Telefonerar med gävlekillarna jag träffat tidigare och vi möts upp. Det är austrailia day så mycket folk ute. Många med flaggor och fejktatueringar. Hänger på ett ställe tills det är på tok för sent att gå hem. Väntar lite till och går sedan hem. På vägen hem passerar jag några uteliggar-aboriginer som hänger/sover utanför en port. En kvinna sitter å halvskriker på ett udda sätt. Känner igen ljudet. Kvinnan från bussen. När jag passerar rullar en pet-flaska ut över trottoarren. Hon frågar om jag kan ge henne flaskan. Jag tar ett par språng-kliv plockar upp flaskan och räcker över den med ett leende. Hon tackar och jag kontrar med no worries. Känner att jag tjänat tillbaka lite kharma sen jag skällde ut denna inföding förra gången. Visst, hon betedde sig fel på bussen och förtjänade då utskällningen, men tycker ändå synd om denna urbefolkning som blivit så dåligt behandlad sen europeerna kom till långt in i modern tid.

4 timmar sömn innan hemresan påbörjas. bedömt 35 timmar senare kommer jag va hemma. nu bara runt 12 timmar kvar.

ses snart kylan.